Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att genomföra en kvalitativ studie som belyser och diskuterar informationsinsamlande och konfrontativa förhörstekniker vid förhör med misstänkta gärningspersoner. En tematisk analys av förhör med misstänkta har genomförts för att identifiera uttalanden och uttryck som tyder på användandet av respektive förhörsstrategi. Resultaten har tolkats och diskuterats utifrån tidigare forskning och de kognitionspsykologiska områden som berör berättande, minnen och konfirmationsbias. Resultaten har visat att ett informationsinsamlande respektive konfrontativt förhållningssätt kan visa sig genom en mängd olika uttryck och uttalanden. Resultaten har också visat att det till viss del förekommit starkt konfrontativa inslag i några av de analyserade förhören. Utifrån tidigare forskning, de kognitionspsykologiska perspektiven och resultaten från den tematiska analysen är den huvudsakliga slutsatsen att det behövs fler och mer omfattande svenska studier av hur förhör med misstänkta genomförs i praktiken.

Information or confrontation - a theme-based analysis of police interviewing with criminal suspects

The purpose of this paper has been to execute a qualitative study to highlight and discuss information-gathering and confrontational approaches in interviewing criminal suspects. A theme-based analysis was implemented to identify statements and expressions that suggests the use of either interrogation strategy. The results have been interpreted and discussed based on previous research and cognitive psychology areas affecting human storytelling, memories and confirmation bias. The results have shown that the information-gathering and confrontational approach may be shown through a variety of expressions and statements. The results have also shown that it to some extent have been highly confrontational elements in some of the analyzed interrogations. Based on previous research, the cognitive psychological perspectives and the results from the theme-based analysis the main conclusion is that quantitatively and extensively more studies of how the interrogation of criminal suspects is implemented in practice, especially in a Swedish context, is needed.