hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1278
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdelrazek, Fathya
    et al.
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Aly, Magda
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    El-Sabour, Mona Abd
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    Ibrahim, Naglaa
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Leadership and management skills of first-line managers of elderly care and their work environment2010Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 18, nr 6, s. 736-745Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim To study the leadership and management skills of first-line managers (FLMs) of elderly care and their work environment in Egypt and Sweden. Background FLMs in Egypt and Sweden are directly responsible for staff and quality of care. However, FLMs in Sweden, in elderly care, have smaller units/organizations to manage than do their colleagues in Egypt. Furthermore, family care of the elderly has been the norm in Egypt, but in recent years institutional care has increased, whereas in Sweden, residential living homes have existed for a longer period. Methods A convenience sample of FLMs, 49 from Egypt and 49 from Sweden, answered a questionnaire measuring leadership and management skills, structural and psychological empowerment, job satisfaction and psychosomatic health. Results In both countries, FLMs' perceptions of their leadership and management skills and psychological empowerment were quite high, whereas scores for job satisfaction and psychosomatic health were lower. FLMs had higher values in several factors/study variables in Egypt compared with in Sweden. Conclusion and implications The work environment, both in Egypt and Sweden, needs to be improved to increase FLMs' job satisfaction and decrease stress. The cultural differences and levels of management have an effect on the differences between the two countries.

  • 2.
    Abou-Soultan, Nariman
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Abujazar, Ahmed
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité: En deskriptiv litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en form av psykos som är en sällsynt men mycket allvarlig sjukdom och livstidsrisken för att insjukna är 0.8 % i Sverige. Personer med schizofreni upplever förändrad verklighetsuppfattning på grund av symtom som exempelvis rösthallucinationer och vanföreställningar. Många närstående till personer med schizofreni hävdar att det finns brist på kunskap som kan leda till snedvriden bild hos dem själva och omgivningen. Schizofreni är baserad på symtom vilket innebär att sjuksköterskans har en viktig roll som bör innefatta gott bemötandet, kommunikation och förståelse för patienters livskvalité.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livskvalitet samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod.

     

    Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design som innehåller totalt 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ insats. Majoriteten av artiklarna som har använts är med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PsycINFO.

     

    Huvudresultat: Diagnosen schizofreni bidrog till förvirring och svårigheter att acceptera sin sjukdom. Symtom och biverkningar av läkemedel var de mest påtagliga faktorerna som resulterade i förlust. Upplevelser av stigmatisering och utstötning av omgivningen var även en bidragande faktor för sämre livskvalité. De 12 inkluderade artiklarna har främst använt intervjuer för att nå fram till personers subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.

     

    Slutsats: Schizofreni påverkar personers dagliga liv samt relationer till andra personer negativt som ledde till lidande och sämre livskvalité. Kunskap om hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité, är viktig information för sjuksköterskor som kan leda till ökad förståelse, bättre bemötande, vård och behandling.

  • 3.
    Abrahamsson, Angela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hansson, Eva-Lena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att beskriva personers upplevelse av sin livssituation efter att ha genomgått en gastric bypass operation ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv: Litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma är idag ett ökat världsproblem och följden är att flera genomgår viktminskningsoperationen gastric bypass. Det är viktigt att upplevelserna ur ett fysiskt, psykiskt och socialt synsätt belyses för att ge en ökad förståelse samt att hjälpa dem i rätt riktning.

    Syfte: Att beskriva personers upplevelse av sin livssituation efter att ha genomgått en gastric bypass operation ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie av elva stycken vetenskapliga artiklar.

    Huvudresultat: Efter operationen får personerna en mer positiv inställning till livet ur de tre perspektiven. De upplevde att de passade in i samhället, samt orkade delta i sociala och fysiska sammanhang. En tid efter operationen upplevde deltagarna att de föll tillbaka i gamla vanor vilket gav dem en sämre livskvalité. De belyste att operationen var ett verktyg och själva jobbet återstod och en utmaning väntades som vissa hanterade bättre en andra.

    Slutsatser: Det är viktigt att ge personerna bra stöttning och information för att de ska kunna bevara sin nya livsstil. De genomgår en stor psykisk påfrestning därför behövs det psykoterapi och vägledning till att finna en lämplig copingstratagi för att hantera olika situationer.

  • 4.
    Adolfsson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Philipsson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vårdskada som är mest frekvent förekommande inom slutenvården. Detta drabbar inte bara den enskilda patienten utan skapar även stora kostnader och påfrestningar på organisations- och samhällsnivå. Sjuksköterskors tillämpning och följsamhet till evidensbaserade riktlinjer angående basala hygienrutiner är det mest effektiva sättet att förhindra uppkomst av VRI. Att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner är av stor vikt, detta för att sjuksköterskor ska kunna öka sin teoretiska samt praktiska kunskap angående det preventiva arbete och på så vis utföra en säkrare patientvård.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från tolv stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

    Huvudresultat: Litteraturstudien visade att det var flera olika faktorer som bidrog till sjuksköterskors följsamhet till de evidensbaserade riktlinjerna angående basala hygienrutiner. Sjuksköterskors tillgänglighet till hygienprodukter visade sig vara en primär orsak. Bristande kunskap, tidsbrist samt hög arbetsbelastning var ytterligare orsaker till att rutiner kring basala hygienrutiner inte utfördes korrekt. Bra kollegor, god kommunikation och en trygg arbetsplats var däremot faktorer som påverkade det preventiva arbetet positivt. Enkäter, observationer och kombinerade datainsamlingsmetoder användes i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.

    Slutsatser: Det framkommer ett flertal faktorer som ses påverka sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer gällande basala hygienrutiner. Genom att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor angående dessa faktorer ges möjlighet att förbättra det preventiva arbetet mot VRI.

  • 5.
    Aghayari, Ana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelser vid måltidssituationer som de beskrivs av strokepatienter med dysfagi: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Dysfagi (ät- sväljningssvårighet) är ett vanligt och känt besvär hos strokepatienter. Dysfagi är i sig inte en sjukdom utan är ett symtom på något bakomliggande till exempel stroke. Dysfagi kan leda till undernäring och risk för ökad dödlighet.

  • 6.
    Agic, Alma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Skogsfjord, Rebecka
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter samt följder av trakassering på arbetsplatsen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 7.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Hedlund-Ekström, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Barns rätt och behov av kunskap om sitt ursprung. Attityder hos par som tar emot donerade ägg eller spermier samt de som donerar.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angående de riktlinjer som bör efterföljas för ägg- och spermiedonation. Syftet var även att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive män och donatorer till huruvida barnet har rätt att få kunskap om sitt ursprung.

    Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkäter som berörde de tidigare beskrivna områdena. Enkäterna var utformade med påståenden att ta ställning till som ”instämmer” eller ”instämmer inte”. Antal deltagare var 333 stycken och data samlades in från april 2005 till och med våren 2008.

    Huvudresultatet som framkom i studien var att för donatorernas attityder gällande barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung så visade det sig att kvinnorna var i flera påståenden i signifikant högre grad mer positiva än männen. I resultatet angående attityder till riktlinjer som bör efterföljas för könscellsdonation så hade recipienter och donatorer snarlika inställningar, om än inte fullt ut. Gällande för recipienter så var det endast kvinnorna som hade en signifikant skillnad i ett påstående, i övrigt fanns det inga skillnader för de båda grupperna i attityderna till barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung.

  • 8.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    karolinska institutet, Stockholm.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Klang, Birgitta
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Johansson, Eva
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Development of instruments for assessment of nursing students’ knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Karolinska institutet.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Klang Söderkvist, Birgitta
    Karolinska instituet.
    Johansson, Eva
    Karolinska Instituet.
    Development of instruments for assessment of knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2013Ingår i: Journal of Vascular Access, ISSN 1129-7298, E-ISSN 1724-6032, Vol. 14, nr 4, s. 364-372Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Performing venepuncture is one of the most routinely performed invasive procedures in nursing care. The aim of this study was to develop instruments for the assessment of nursing students' knowledge and skills when performing venepuncture and inserting a peripheral venous catheter. 
Methods: Two instruments were developed using the following steps. 1) Assessment items of importance for the procedures (venepuncture 48 items and peripheral venous catheter 51 items) were collected from focus groups including nurses, lecturers and patients. 2) The number of items was reduced using a method based on the Delphi method. Experts (n=51) reviewed the instruments in two rounds. The revised versions included 31 items for venepuncture and 33 items for peripheral venous catheter insertion. 3) Usability tests were conducted by nurses who tested the instruments to confirm that items were possible to assess. 4) Inter-rater reliability was assessed by twelve lecturers who in pairs, but independently of each other, used the instruments to assess 50 nursing students. 
Results: Proportion of agreement and Cohen's kappa coefficient were calculated for each item to determine inter-rater reliability. Among the tested items for both instruments, the median proportion of agreement was 1 (range 0.66-1) and the median kappa was 0.52 (range 0.22-1). 
Conclusions: The instruments developed for assessing nursing students' knowledge and skills of venepuncture and peripheral venous catheter insertion showed satisfactory inter-rater reliability.

  • 10.
    Ahmadi, Fereshteh
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Erbil, Pelin
    Clinic of Humanite Psychiatry, Istanbul, Turkey.
    Ahmadi, Nader
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Cetrez, Önver A.
    Faculty of Theology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Religion, culture and meaning-making coping: A Study Among Cancer Patients in Turkey2018Ingår i: Journal of religion and health, ISSN 0022-4197, E-ISSN 1573-6571Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the present project has been to carry out international studies on meaning-making coping among people who have been affected by cancer in a number of societies and, thereby, to try to understand the influence of culture on use of these coping methods. Five countries—Sweden, South Korea, China, Japan, and Turkey—are included in the project. Qualitative semistructured interviews have been conducted with persons with a cancer diagnosis. The research group in each country has used, as a foundation, the interview questions developed for the Swedish study. These questions were, however, modified to better suite the sociocultural context of each participating country. The results presented here concern only Turkey and are restricted to religious coping methods. The study consists of 25 cancer patients (18 females and 7 males) between 20 and 71 years of age. The results of the study in Turkey indicated that the RCOPE (Religious Coping) methods are highly relevant for the interviewees. A sociological analysis of the study made from a cultural perspective showed clearly the importance of the idea of being tolerant (Sabr) for patients when coping with the psychological problems brought about by cancer. The study made it clear that culture plays an essential role in the choice of coping methods.

  • 11.
    Akander, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Ellinor
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hur personer som lever med HIV/AIDS upplever bemötandet inom vården: - En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV är en virussjukdom som orsakas av retrovirus vilket innebär sänkt immunförsvar. AIDS är slutstadiet av sjukdomen och det finns två typer av HIV; typ 1 och typ 2. Vårdaren och patienten är beroende av varandra för att omvårdnaden ska bli optimal. Här är bemötandet viktigt i patientens upplevelse av vården, speciellt för personer som lever med en smittsam sjukdom. Tidigare forskning visade att sjukvårdspersonal kunde ha en kritisk syn på livsstilen hos personer som lever med HIV/AIDS, men kunskap om hur personer som lever med HIV/AIDS (PLHA) upplever bemötandet i kontakt med sjukvården saknas idag, något som författarna valt att studera djupare. Syfte: Syftet var att beskriva hur PLHA upplever bemötandet inom sjukvården i samband med kontakt på grund av sjukdomen, samt beskriva urvalet i använda vetenskapliga artiklar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats användes. Huvudresultat: Enligt PLHA var ett positivt bemötande av stor vikt för den fortsatta vårdrelationen. Genom information och ökad kunskap hos sjuksköterskor och vårdpersonal beskrev PLHA att bemötandet blev bättre och att HIV-relaterade stigman kunde reduceras. En personlig utbildning för PLHA själva var också viktigt för att minska den självupplevda interna stigman som ofta grundade sig i skam över sjukdomen. Den inre skammen och känslan av att behöva dölja något kunde leda till både depression och negativa känslor. Ett negativt bemötande kunde vara exempelvis brist på engagemang och icke välkomnande intryck samt upplevd motvilja hos vårdpersonalen till att vårda, behandla och stödja PLHA fysiskt och psykiskt. Slutsats: PLHA upplever inte lika mycket stigma/diskriminering idag, men det finns fortfarande en viss grad av fördomar. Utbildning av både personal som inte jobbar med/möter denna patientgrupp ofta och information till samhället skulle kunna hjälpa att minska de existerande fördomarna och stigma som fortfarande finns kring sjukdomen.

  • 12.
    Alarik, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Olofsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket: en beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund Historiskt sett har sjuksköterskeyrket ansetts ha låg status och varit dominerat av kvinnor. Yrkesrollen har associerats till det kvinnliga och att vara omhändertagande, varm och moderlig. Denna stereotyp finns kvar ännu idag. I Sverige antog inte sjuksköterskeutbildningen män förrän under 1950-talet, och viss forskning har visat att patienter och kvinnliga kollegor varit skeptiska till män i yrkesrollen.

    Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva manliga sjuksköterskors erfarenheter av att vara man i yrket.

    Metod En beskrivande litteraturstudie. Databaserna Medline via Pubmed och Cinahl användes för att finna 13 artiklar, dessa analyserades genom en innehållsanalys. 

    Huvudresultat Studien presenterar manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket i fem kategorier: Upplevelsen av marginalisering och exkludering, Förväntningar på män i yrket, Manliga sjuksköterskors syn på yrket, I mötet med patienten samt Fördomar om manliga sjuksköterskors sexuella läggning.

    Slutsats Manliga sjuksköterskor har upplevt motstånd i sitt yrke och begränsats av fördomar om att män inte platsar i yrkesrollen. De upplevde sig exkluderade och marginaliserade kopplat till mansrollen, samt att de förväntades utföra tungt och tekniskt arbete. Trots sin minoritetsställning upplevde de ändå patriarkaliska fördelar. I samhället finns en uppfattning om att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Resultatet vittnar om att könsroller och genusstrukturer påverkar arbetet, vilket kan relateras till Raewyn Connells maskulinitetsteori.

  • 13.
    Aldén, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Werme, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans agerande och faktorer som kan påverka beslutsfattandet om att anmäla vid misstänkt barnmisshandel.: En litterarurstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan påverka beslutet om att anmäla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingående artiklar.

    Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar som söktes från databaserna Pubmed och Cinahl.

    Resultat: Sjuksköterskor känner sig osäkra när tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestämde sig för att anmäla. Sjuksköterskor var bekväma i sina observationer när arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmäla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig påverka sjuksköterskans beslut om att anmäla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, självförtroende, attityder och inställning.

    Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd från kollegor samt utbildning inom området behövs.

  • 14.
    Alexander, Weman
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Ida, Westerberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av det första året efter en Gastric bypass operation.: En kvalitativ blogganalys2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet första året efter en Gastric bypass operation. Metoden var en kvalitativ blogganalys av beskrivande design som använde sig av ett ändamålsurval med inklusion- exklusionkriterier. Åtta kvinnor deltog i studien. Det insamlande materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. 

    Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet första året efter en Gastric bypass operation. Metoden var en kvalitativ blogganalys av beskrivande design som använde sig av ett ändamålsurval med inklusion- exklusionkriterier. Åtta kvinnor deltog i studien. Det insamlande materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. 

    Slutsatsen var att ingen av informanterna ångrade ingreppet då de upplevde att operationen var den enda vägen ur tillståndet. Informanterna upplevde att stödet och attityderna från sjukvården var sämre än väntat samt att informationen om vad som väntade efter operation var till och från var bristfällig. Attityden från omgivningen men även ibland från vården upplevdes som dålig och informanterna kändes sig missförstådda, inte tagna på allvar och ibland utanförskap.

  • 15.
    Al-hedr, Hkmat
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Palomera, Giordano
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Erfarenheter av egenvård hos vuxna personer med Diabetes typ 2: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar globalt, riskfaktorer för utvecklingen är bland annat ärftlighet och levnadssätt. Främsta behandlingen är egenvård i form av regelbunden motion och hälsosam kosthållning.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av egenvård hos vuxna personer med Diabetes typ 2.

     

    Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderade 15 artiklar, vilka svarade på litteraturstudiens syfte. Genom databaserna MEDLINE via PubMed och CINAHL söktes artiklar fram systematiskt, varav en var manuell sökning.

     

    Resultat: Resultatet visade att personer kände oro vid diagnostisering av Diabetes typ 2. Oron minskade när personerna accepterade sjukdomen och tog ansvar genom egenvård. Personer förklarade att de behövde upprätthålla egenvårdsåtgärder för att det skulle ske en livsstilsförändring, dock beskrevs det som svårt. Även om personer påbörjat sin väg mot livsstilsförändring kunde de stöta på svårigheter att hantera sociala sammanhang, vilket var ett hinder i deras vardag. Närstående till personer kunde också upplevas som ett hinder, men främst ansågs de närstående vara ett stort stöd. Personer beskrev också sjuksköterskan som ett viktigt stöd, framförallt med motivation. Andra personer beskrev istället att sjuksköterskan endast utförde praktiska procedurer.

     

    Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat kan sjuksköterskan få en uppfattning av personernas erfarenheter. Detta kan underlätta för sjuksköterskan att främja hälsa genom att ge anpassad information och vård. Om personer får en sådan hjälp kan de ta eget ansvar för sin behandling och därav påbörja sin egenvård. Genom att personerna upprätthåller sin egenvård kan de i längden förbättra sin livskvalitet.

  • 16.
    Alm, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vorén, Rose-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelse av palliativ vård hos patienter behandlade för obotlig cancer på hospice eller inom den slutna vården - en litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.

    Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.

    Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening. Miljön på hospice bidrog till att patienterna förlorade sin identitet. Att finna mening med sitt lidande bidrog till att patienterna succesivt accepterade sin situation och kunde finna frid i sin vetskap om det oundvikliga.  

    Slutsats: Den mellanmänskliga kommunikationen och sjuksköterskans kompetens har nyckelroller för patienternas upplevelse av god palliativ vård. Mer forskning krävs för att möta det växande behovet av kvalificerad palliativ vård.

  • 17.
    Alm, Lena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Sjöström, Anneli
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Att leva som barn till förälder med psykisk sjukdom2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.

  • 18.
    Almén-Åström, Eva
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    En jämförelse av patienters upplevelser av delaktighet, livstillfredsställelse, arbetssituation och sjukvårdskonsumtion efter Strokescreening respektive traditionell vård2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades.

    Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar. Det fanns en markant skillnad mellan grupperna gällande sysselsättning före strokeinsjuknandet. Vid tillfället för studien var det en högre procent ur gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet som återgått till arbete. Flera av deltagarna i gruppen som inte deltagit i Strokescreeningprogrammet hade en regelbunden, återkommande kontakt med primärvården. Föreliggande studies resultat väckte en del frågor gällande nyttan med Strokescreeningprogrammet i relation till kostnaden. Eftersom metoden att göra en enkätstudie hade en del svagheter både genom ett relativt högt bortfall och fråga om huruvida frågorna varit adekvata vore en uppföljande studie med intervjuer av studiens deltagare högst intressant. Intressant vore även en undersökning om frekvens av återinsjuknande i stroke i respektive grupp för att se om Strokescreeningprogrammet haft en sekundärpreventiv effekt.

  • 19.
    Al-Sabti, Sarah
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Maycraft Kall, Mathilde
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskornas upplevelser av att ge omvårdnad till patienter inom palliativ vård i hemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskorna behövde vara flexibla för att kunna hjälpa patienterna med sitt vardagliga liv. Det är viktigt att sjuksköterskan är redo att tillhandahålla palliativ vård på ett professionellt sätt och för att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan har ett bra bemötande samt att patienten ges bästa möjliga omvårdnad. Sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården är krävande och därför efterfrågas kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till vuxna patienter som ges palliativ vård i hemmet, samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver undersökningsgruppen. Metod: En deskriptiv litteraturanalys. 11 artiklar granskades och sammanfattades.  Huvudresultat: Att handskas med ett arbete nära döden och anhöriga som ofta hellre vill ha sin egen röst hörd istället för patientens röst är svårt för sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde palliativ vård som emotionellt påfrestande. Sjuksköterskor beskriver att de genom professionella gränser och kollegialt stöd hanterar arbetet. Slutsats: Att upprätthålla de professionella gränserna är viktigt för sjuksköterskan, samt att kunna få kollegialt stöd. Att få läkaren att förstå vikten av situationen är inte alltid lätt, men är viktigt för sjuksköterskan att kunna göra för att ge patienten den bästa vården och minska patientens lidande.  

  • 20.
    Alvesand, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Linder, Charlotte
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1.: En deskriptiv litteraturstudie.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 debuterar under barn- och ungdomsåren. Behandlingen är egenvård som innebär blodglukoskontroller, läkemedelsbehandling och att följa rekommendationer om kost och motion. Sjuksköterskans yrkesområde innefattar barn- och ungdomar. Avvikande från egenvårdsaktiviteter och hemlighetsmakeri kring sjukdomen påverkar vårdkvaliteten för ungdomar. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 samt att beskriva de granskade studiernas undersökningsgrupper. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ samt kvalitativ- och kvantitativ ansats. Samstämmigheter och olikheter i artiklarnas resultat har kategoriserats och teman och subteman har identifierats. Huvudresultat: En del ungdomar upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom och önskade ha kontroll över och ta eget ansvar för sin sjukdom och öka oberoendet. Ungdomar upplevde känslan av att vara annorlunda och undvek att utföra egenvård i sociala sammanhang. Svårigheter att följa kostrekommendationer varierade och att utföra blodglukoskontroller upplevdes ansträngande. Stöd från vänner och jämnåriga underlättade utförandet av egenvård. Det upplevdes positivt att sjuksköterskor visade intresse för ungdomarnas liv utöver deras DMT1. Sjuksköterskor upplevdes brista i att kunna sätta sig in i ungdomarnas situation och vara ett känslomässigt stöd. Slutsats: Det finns ett behov av ökat stöd och förståelse från sjuksköterskor. Genom ökad förståelse kan sjuksköterskan bidra med stöd för att underlätta överföringen av ansvar. Detta kan leda till en ökad trygghet och känsla av kontroll hos ungdomarna, vilket kan bidra till att de vågar dela med sig av sin sjukdom till omgivningen. 

  • 21.
    Alvåg, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Anna, Ramberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mödrars upplevelse av postpartumdepression: En litterturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Andarea, Jackline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Örnblom, Jeanette
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn 0–13 år, med diabetes typ 1.: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever ca: 450 000 personer med diabetes i Sverige och det gör sjukdomen till en av de stora folksjukdomarna. Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och drabbar framförallt unga människor. I Sverige lever ungefär 7000 barn med sjukdomen och varje år insjuknar ca: 700 barn under 15 år. Detta gör sjukdomen till en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn (0–13 år) med diabetes mellitus typ 1. Samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar varav nio artiklar av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en mixad studie. Dessa analyserades objektivt av båda författarna. Sökningarna skedde i PubMed och Cinahl.

    Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplevde en stor påfrestning och livsomställning när ens barn drabbades av diabetes. De upplevde en känsla av ständig oro och de hade svårt att överlåta ansvaret till någon annan. Stöd och information upplevdes som bristfällig vid olika situationer men ett diabetesteam eller en mentor upplevdes som positivt. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna var till största delen intervjuer förutom en som tillämpat frågeformulär.

    Slutsatser: Föräldrar upplevde ständig oro, brist på stöd och information. Med rätt stöd och information skulle föräldrars oro minskas och det skulle även kunna stärka barnets egenvårdsförmåga.

  • 23.
    Andersson, Alexandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Den stickrädda patienten2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier visa att ca 10 % av världens befolkning lider av stickrädsla. Konsekvenser för person som känner stickrädsla är ångest och oro samt undvikande av medicinska procedurer som innefattar injektioner. Detta kan leda till hälsoproblem för individen och i värsta fall leda till att personen undviker all hälso- och sjukvård. Det är viktig att sjuksköterskan har kunskaper om vilka omvårdnadshandlingar som kan lindra lidande för patienten.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnadsåtgärder som kan förbygga stickrädsla hos barn. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En litteraturstudie där resultatet av 12 artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO.

    Huvudresultat: I resultatet framkom att miljöns utformning är viktig då barn ska få injektioner och att barn, behövde var väl förbered på vad som skulle hända innan nålinförandet. I resultatet framkom också att även mindre barn har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer. Att anpassa tiden efter barnets behov var viktigt och att det är barnets behov som skulle få styra vården. Distraktion under själva nålinförandet visade på minskad rädsla hos barnen men att det bästa var dock om distraktion inte behövdes.

    Slutsatser: Vårdmiljöns utformning är viktig när barn ska få ett nålinföranden och sjuksköterska kan minska känslan av sjukhus eller vårdcentral genom att anpassa miljön och att tillhanda ha distraherande leksaker. Det är viktigt att barn vet vad som skulle hända vid ett nålinförande och även mindre barn kan tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer samt förstå vikten av dem. Sjuksköterskan kan genom att anpassa besökstiden efter barnets behov och bekräfta barnets känslor minska oro och rädsla hos stickrädda barn.

  • 24.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Berglund, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter om och reflektioner av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård - En intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning (MB och AA)

    Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för deltagarna med kort yrkeserfarenhet ledde fram till följande fem kategorier: faktorer som påverkar arbetsbelastningen, faktorer som påverkar samarbetet, relationer och etiska dilemman,organisatoriska förutsättningar och ledarskap samt bristande kommunikation bidrar till minskad patientsäkerhet. Arbetet upplevdes fysiskt varierande samt att ett ökat antal patienter och tidsbrist ledde till stress. Arbetet upplevdes även glädjefullt med goda relationer till patienter och närstående. Etiska dilemman kunde uppstå vid olika syn på patientens vårdbehov.I resultatet för deltagarna med lång yrkeserfarenhet framkom fyra kategorier: att vårda i hemmiljö, faktorer som påverkar kommunikation och samarbete, att kommunalisera hemsjukvården är en omställningsprocess samt bristande ledarskap. Arbetet beskrevs somfysiskt tungt men varierande. Brister vid informationsöverföring medförde att tillgång tillviktig patientinformation saknades samt att distriktssköterskorna upplevde sin specialistkompetens underskattad. Slutsatsen är att deltagarna oavsett yrkeserfarenhet upplevde positiva och negativa aspekter på sin arbetsmiljö. Arbetet upplevdes meningsfullt men ökad förståelse och stöd för arbetssituationen från chefer önskades. Vid arbete i hemsjukvård kan det vara svårt att påverka olika faktorer av betydelse för arbetsmiljöneftersom arbetet sker i patienternas hem.

  • 25.
    Andersson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Englund, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Omvårdnadspersonalens beskrivning av sina upplevelser av möter med utåtagerande personer med demenssjukdom och betydelsen av bemötandet2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende samt att belysa betydelsen av omvårdnadspersonalens bemötande. Sexton omvårdnadspersonal från olika äldreboenden i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är uppdelat utifrån två innehållsområden. Analysen av det första, omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende resulterade i tre kategorier som behandlar mötet. Dessa var; att vara osäker, att känna en utmaning och att vara trygg. Att ha arbetskamrater nära sig ingav trygghet. En utmaning var att få den demenssjuke att må bra igen. Att vara oerfaren gjorde att omvårdnadspersonalen kände sig osäkra. Det andra innehållsområdet var; omvårdnadspersonalens beskrivning av betydelsen av bemötandet i vården av personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende. Analysen av det innehållsområdet resulterade i fyra kategorier; att vara tydlig, att vara lugn, att vara erfaren och att vara accepterad. Att vara lugn och att använda få ord hade framgång. Ha kunskap och att vara uppskattad underlättade i omvårdnadsarbetet. Resultatet av studien illustrerar omvårdnadspersonalens olika förhållningssätt i bemötandet av patienter med demens och hur omvårdnadspersonalen upplever dessa möten

  • 26.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Christina, Lindberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans vårdande på akutmottagningen – ur ett patientperspektiv: En deskriptiv litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akutmottagningen har en hög patienttillströmning och detta leder till att patienter med lågt prioriterade skador och sjukdomar/tillstånd får ökade väntetider. Den sekretess som råder inom hälso- och sjukvården förhindrar sjuksköterskan från att ge information angående varför andra patienter prioriteras före dem. Sjuksköterskor kan med kunskap om patienters erfarenheter av vården på akutmottagningen, få en ökad förståelse och genom detta ge en mer individanpassad vård och ökad tillfredställelse hos patienterna. 

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vården från sjuksköterskor på akutmottagningen. Vidare var syftet med litteraturstudien att granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. De tolv inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed. Ansatsen på dessa är kvantitativ, kvalitativ eller mixad.

    Huvudresultat: Många patienter ansåg att den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen var god. Det goda bemötandet, förmågan att lyssna och den höga kompetensen hos sjuksköterskan medförde en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Under väntetiden förekom dock att patienterna kände sig som en börda för sjuksköterskorna samt ignorerade i vissa fall. Bristen på kontakt med sjuksköterskorna under väntetiden medförde att patienterna inte fick den information de ansåg sig behöva. Patienterna beskrev att sjuksköterskans kommunikation var adekvat samt att de använde ett lättförståeligt språk.

    Slutsats: De flesta patienter var nöjda med den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen. De kände att sjuksköterskan hade en hög kompetens och kommunikationen var adekvat. Dock förekom det patienter som ansåg att informationen var bristfällig.

  • 27.
    Andersson, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Jansson, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt stressens konsekvenser: En kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor har beskrivit att upplevelsen av stress har minskat med tilltagna kunskaper och erfarenheter samt minskade krav på sig själv i yrkesrollen. Sjuksköterskeyrket har beskrivits vara stressigt på grund av en mängd olika orsaker men det finns åtgärder som kan vidtas för att minska stressen. Stressen har beskrivits kunna leda till konsekvenser både för sjuksköterskan som individ och för omvårdnaden av patienterna, vilket har beskrivits kunna resultera i känslor som frustration och otillräcklighet. I linje med Benners teori kan konstateras att nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår en yrkesutveckling vilken leder till en upplevelse av minskad stress. Stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext problem som måste angripas från flera håll. För den nyutexaminerade sjuksköterskan är det av stor vikt att vara snäll mot sig själv i yrkesrollen genom att inte ha för höga krav på sig själv, detta för att kunna utöva sin yrkesroll som innebär att bedriva optimal patientfokuserad omvårdnad.

  • 28.
    Andersson, Karin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Hedlund, Petra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Sjuksköterskans kunskaper om kvinnovåld: en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt.

    En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.

  • 29.
    Andersson Kraft, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktsköterskans arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma: En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och delar av världen. Det är en riskfaktor för andra somatiska sjukdomar och har en negativ inverkan på livskvalitén. Syftet med denna studie var att beskriva distriktsköterskors arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma. Studien var av kvalitativ ansats med deskriptiv design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län. Resultatet av studien visade att mätvärden och samtal var viktiga verktyg för att distriktssköterskorna ska kunna identifiera patientens övervikt eller fetma. I behandlingen av övervikt och fetma var motiverande samtal, tvärprofessionellt arbete, fysisk aktivitet på recept och kostråd centrala delar. Liksom de stöd som distriktssköterskan utgjorde för patienten i beteendeförändringen. Patientens brist på motivation eller vilja kunde försvåra samarbetet mellan patient och distriktssköterska. Slutsatsen av studien visade att distriktssköterskorna hade en betydande roll i patientens beteendeförändring mot en hälsosammare livsstil och viktminskning. Distriktssköterskorna hade kunskap och kompetens att hjälpa patienten i arbetet med beteendeförändringen men mer kunskap behövdes för att kunna utveckla vården. Riktlinjer för hur övervikt och fetma ska tas om hand och behandlas inom vården var viktiga och hjälpte distriktssköterskorna att motivera sitt arbete hos verksamhetschefer. Distriktssköterskorna följde delvis vårdprogrammet för fetma hos vuxna i Uppsala län.

  • 30.
    Andersson, Kristoffer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerhet: En litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på tretton artiklar. Resultatet pekade på att kvalitén på vården som sjuksköterskorna gav var signifikant associerad med sjukhusets arbetsmiljö och antalet anställda. Det fanns ett starkt samband mellan antalet patienter per sjuksköterska och patientsäkerheten. Det visade sig även att om en arbetsplats har en dåligt organiserad arbetsmiljö så kan det motverka fördelarna med att ha mycket personal. Sjuksköterskor måste vara flexibla då patienternas behov och vårdkedjor var mycket komplexa och ständigt varierande. Det kan finnas starka kopplingar mellan patienternas säkerhet i vården och sjuksköterskornas arbetsmiljö samt flera faktorer som påverkar denna arbetsmiljö: bemanning, organisation, arbetsansvar, höga krav, arbetsledning, patienternas tillstånd, arbetsrelationer, lagarbete, arbetsvillkor, sjuksköterskans professionella inställning, kommunikation, resurser, stress, utmattningssyndrom, stora mängder administration, telefonarbete, hanterande av svåra situationer och övriga icke sjuksköterskeuppgifter. Sjuksköterskeyrket beskrivs som mycket komplext, att det förväntas mycket och att det ställs stora krav på våra sjuksköterskor. Hög arbetsbelastning, konflikter mellan kollegor, dålig ledning och emotionell börda kopplades till utmattningssyndrom bland sjuksköterskor. Slutsatsen blev att låg bemanning och dålig arbetsmiljö kan påverka vårdkvalitén och patientsäkerheten.

  • 31.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hammarqvist, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med psykiatrisk tvångsvård2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i Sverige ska bedrivas med patientens självbestämmande i fokus. I vissa fall kan patienter inom psykiatrin dock vårdas mot sin vilja. Sjuksköterskor i Sverige ska arbeta för att främja patientens autonomi och delaktighet. Att då använda tvång kan ge upphov till etiska dilemman. Att beskriva hur sjuksköterskor hanterar arbete med tvångsvård anses viktigt för att öka förståelsen för en svår situation i arbetet, och kan i förlängningen öka vårdens kvalitet.  

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med tvångsvård i den psykiatriska vården samt beskriva hur utvalda artiklar presenterar sina urvalsgrupper. 

    Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar söktes i Medline och Cinahl. Totalt valdes 14 artiklar ut och bearbetades till fyra underrubriker och en metodologisk aspekt för att svara på syftet. 

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever mestadels negativa känslor som oro, rädsla och sårbarhet vid arbete med tvångsvård. Användandet av tvång rättfärdigades genom att det beskrevs som en del av sjuksköterskornas jobb. Tvånget beskrevs skada vårdrelationen och gav upphov till etiska konflikter i sjuksköterskorna. Resultatet beskrevs i fyra underrubriker Känslor kring utförandet av tvångsåtgärder, Rättfärdigande av tvångsåtgärder, Tvångets inverkan på vårdrelationen och Etiska konflikter i samband med tvångsåtgärder. Artiklarna varierade i sina beskrivningar av urvalsgrupper, men flertalet beskrev deltagarnas kön, ålder och arbetslivserfarenhet. Majoriteten av artiklarna har 11-50 deltagare.  

    Slutsats: Föreliggande litteraturstudie har funnit att sjuksköterskor upplever tvångsvård som övervägande negativt. Det har påvisats att utbildningsgraden hos sjuksköterskan har en effekt på utförandet och hanterandet av tvångsmedel. Författarna drar slutsatsen att sjuksköterskor önskar minska på användandet av tvång, och att forskning bör koncentreras på att skapa alternativa behandlingsmetoder. 

  • 32.
    Andersson, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av psykiskt påfrestande situationer, hantering och stöd samt förslag på förbättring av stöd från arbetsplatsen: en intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor utsätts dagligen för psykiskt påfrestande situationer som kan vara svåra att bearbeta utan ett adekvat stöd från arbetsplatsen. Tidigare forskning visar på att intensivvårdssjuksköterskor saknar stöd vid psykiskt påfrestande situationer, men det finns sparsamt med forskning på vilket stöd som kan förbättras.

    Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av psykiskt påfrestande situationer, hur de hanterar dessa situationer och hur de upplever stödet och förslag på förbättringar på arbetsplatsen.

    Metod: Examensarbetet har en beskrivande design med en kvalitativ ansats.Semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades.

    Huvudresultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av psykiskt påfrestande situationer var subjektiva. Det kunde vara svåra situationer med patienter, men också personalrelaterade situationer. Majoriteten använder sig av problemfokuserad coping, de söker aktivt stöd från personer de har förtroende för. Det rådde delade meningar om stödet från kollegorna, cheferna och arbetsplatsen. De gav förslag på hur stödet kunde förbättras. Förslagen handlade om att både chefer och kollegor skulle bli mer uppmärksamma och lyhörda för varandras behov.

    Slutsats: Situationer som upplevdes som psykiskt påfrestande varierade för varje enskild individ. De flesta använder sig av problemfokuserad coping. Stödet som finns på arbetsplatsen och stödet från cheferna upplevs både som bra och mindre bra. Detta stöd kan förbättras genom att vara lyhörda mot kollegornas behov. Det kollegiala stödet upplevs bra, men att stödet kan förbättras ytterligare i form av en mer medmänsklighet för sina kollegor.

  • 33.
    Andersson, Marcus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Gulbrandsen, Cathrine
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personer med endometrios erfarenheter i mötet med sjukvårdspersonal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en östrogenberoende sjukdom som främst drabbar kvinnor i fertil ålder och tar ofta lång tid innan den diagnostiseras. Besvären från endometrios kan leda till ett långvarigt lidande med grav smärta, påverka den drabbades arbetsförmåga, sociala tillvaro och möjligheten att bli gravid. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personer med endometrios erfarenheter i mötet med sjukvårdspersonal, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultat: Denna litteraturstudie visade att personer med endometrios erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal ofta präglas av att de endometriosdrabbade kände sig nonchalerade, inte blev tagna på allvar och att de, efter fastställd endometriosdiagnos, upplevde att sjukvårdspersonalen ställde orimliga krav på dem. Att mötas av empatisk och kunnig sjukvårdspersonal sågs som positivt. Slutsats: Kunskapen om sjukdomen endometrios behöver utökas både hos sjukvårdspersonalen och allmänheten för att garantera tidigare diagnos. Då sjuksköterskan är en av de professioner som de vårdsökande oftast kommer i kontakt med är god kunskap hos sjuksköterskan en förutsättning för god omvårdnad och ett led i att förbättra bemötandet gentemot de endometriosdrabbade.

  • 34.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Saunamäki, Nina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 35.
    Andersson, Nelly
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    From, Siri
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1: En deskriptiv litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn och ungdomar. Sjukdomen innebär total insulinbrist och behandling sker främst genom egenvård i form av blodsockerkontroller och administrering av insulin. Sjuksköterskan spelar en stor roll i diabetesvården och genom motivation, kost- och motionsrådgivning samt undervisning ges bättre förutsättningar för egenvården. 

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva hur vald litteratur presenterar undersökningsgrupperna i studierna.

    Metod:En deskriptiv litteraturstudie. Tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman.  

    Huvudresultat: Många tonåringar beskrev en svårighet i att acceptera sin diabetes. De upplevde en känsla av att vara annorlunda som innebar att de undvek att sköta sin diabetes offentligt. Känslan att vara annorlunda försvann när tonåringarna umgicks med personer som också hade diabetes. Många tonåringar upplevde även en känsla av oro, främst för hypoglykemi. Gällande egenvården upplevde många tonåringar en önskan om självständighet som togs över av osäkerhet och okunskap i egenvård. Tonåringarna hade också en önskan om en personlig kontakt med sitt diabetesteam inom vuxenvården. 

    Slutsats: Tonåringar uttrycker ett behov av en personlig relation i vården samt en förståelse för sjukdomen i vardagen. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskan möta tonåringarnas behov och genom detta få en bättre vårdrelation. En god vårdrelation kan innebära att tonåringar med trygghet kan uttrycka sina behov på ett bättre sätt. Tryggheten kan också innebära att tonåringen har en större acceptans för sjukdomen samt vågar vara mer öppen med sin sjukdom. 

  • 36.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Rönnkvist, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios: en litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som tio procent av alla kvinnor lider av. Symtomen är individuella men de vanligaste är bäckenbottensmärta, smärta vid menstruation och samlagsmärta. Kvinnor bemöts med misstro och normalisering av symtom, detta på grund av bristfällig kompetens från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot dessa patienter bör innefatta lyhördhet, sympati och empati, ha en god kommunikation och finna mening vid varje möte med patienten.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter i vardagen av att leva med endometrios. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

     

    Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via PubMed och CINAHL där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats fanns, dessa låg till grund för resultatet.

     

    Huvudresultat: Vägen till diagnostisering var en lång process relaterat till misstro samt endometrios diffusa symtom. Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala förmåga som sänkte livskvalitén. Smärta var det mest påtagliga symtomet, detta bidrog till ett ständigt sökande av strategier för att hantera smärtan. Strategierna varierade hos kvinnorna men den mest användbara strategin var kostförändringar. De tio inkluderade artiklarna i studien använde främst intervjuer för att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.

     

    Slutsats: Endometrios påverkar kvinnornas dagliga liv samt att relationer till andra människor blir lidande. Brister i hälso- och sjukvården sågs markant då de ej utgav adekvat  information samt en tydlig misstro relaterat till kvinnors symtom, vilket ligger till grund för den fördröjda diagnosen. För att hantera vardagen har kvinnorna själva funnit olika strategier som reducerar smärtan.

  • 37.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Pahlbäck, Ann - Charlotte
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Vilka kunskaper om smärta beskriver litteraturen att sjuksköterskor har: En litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors kunskap om smärta.

    Metoden som använts var en systematisk litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Blackwell Synergy, Academic Search Elite och Medline. Sökorden som användes var pain, knowledge, nurses och nursing. Resultatet delades in i tre huvudrubriker: Brist i dokumentation och utvärdering. Mera utbildning behövs. Kunskap och attityder.

    Sjuksköterskorna måste bli bättre på att dokumentera och att göra det mer kontinuerligt, inte bara i slutet av deras arbetspass utan även dokumentera efter patienternas förändrade tillstånd.

    Resultatet visade att det fanns brister i grundutbildningen när det gällde kunskap om smärta och smärthantering. Vidareutbildade sjuksköterskor har mer kunskap om smärta och smärthantering.

    När det gällde kunskap och attityder vid tolkning av smärta hos patienter från en annan kultur framkom vikten att sjuksköterskan var kulturkongruent, vilket innebär att hjälpa, stödja, främja och förstärka handlingar och beslut som passar andra kulturers värderingar och livsstilar. Utbildning av smärtrådgivare tycks vara något att satsa på, eftersom arbetsplatser där smärtrådgivare införts visat att hanteringen av smärta blivit avsevärt bättre.

  • 38.
    Andersson, Susann
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Patienters upplevelse av informationen i samband med hjärtinfarkt2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 39.
    Andersson, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Linder, Isabelle
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans attityder och betydelsefulla faktorer i mötet med patineter med självskadebeteende: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självskadebeteende har funnits i decennier med många olika termer och definitioner. Självdestruktiva känslor kan grundas av olika övergrepp och kränkningar. Självskadebeteendet kan användas för att återfå kontroll samt som självbestraffning. I dagens samhälle finns större fokus på fenomenet än tidigare och ny forskning leder till nya insikter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder och faktorer som har betydelse i mötet med patienter som lider av självskadebeteende samt beskriva urvalsmetod i artiklarna. Metod: Detta är en deskriptiv litteraturstudie med artiklar från 2005-2015 i PubMed och PsycINFO. Resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskors attityder är övervägande positiva till patienter med självskadebeteende. Trots detta uttrycker de även negativa attityder som antipati, frustration, maktlöshet och oro i mötet med självskadande patienter. Sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskaper och resurser till att ge en god omvårdnad. Slutsats: För att sjuksköterskor ska känna sig självsäkra i sitt arbete och ge patienter med självskadebeteende en god omvårdnad så behöver de utbildning om självskador samt mer tid och stöd av ledning och kollegor. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att denna studie ska ge insikt och förståelse för självskadebeteende hos vårdgivare och vårdchefer.

  • 40.
    Andersson, Therés
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kjellberg, Emilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Licensierade vårdhundar som komplement till omvårdnaden av barn med Autismspektrumtillstånd2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva på vilket sätt licensierade vårdhundar kan fungera som ett komplement i omvårdnaden av barn med autismspektrumtillstånd. Syftet var också att beskriva kvaliteten av artiklarna utifrån den metodologiska aspekten urval. En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes utifrån två artiklar med kvalitativ ansats, två artiklar med kvantitativ ansats, fyra artiklar med kvalitativ ansats och kvantitativa mätningar, samt två artiklar med kvantitativ ansats och kvalitativa inslag i form av observationer. De inkluderade artiklarna hade publicerats mellan åren 1989 och 2013. De databaser som användes för artikelsökningen var Academic Search Elite, Cinahl och PubMed med sökorden: Dogs, Child, Autism Spectrum Disorders, Animal-assisted, Service dogs, Autism samt Therapy Dogs. Huvudresultatet visade att de problem som barn med AST har med att passa in i samhället på grund av sina negativa, asociala beteenden till viss del kan avhjälpas i interaktion med licensierade vårdhundar. Vårdhunden hade förmågan att hjälpa barnen med AST att utveckla och förbättra sin fysiska aktivitet samt sina psykosociala beteenden. Det visade sig också att den familjära sammanhållningen ökade i närvaro av en licensierad vårdhund. För få studier har genomförts inom området barn med AST i interaktion med licensierad vårdhund, och därför är vidare forskning inom området nödvändigt för ytterligare evidens. För att en god omvårdnad ska kunna bedrivas krävs det mer utbildning och forskning inom detta område.

  • 41.
    Andersson, Victoria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Karlsson, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att leva med Polycystiskt ovariesyndrom: en litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades på 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla ångest och depression jämfört med normalpopulationen, orsaken till detta är inte klarlagd forskarnas åsikter går isär. Majoriteten av artiklarna i denna litteraturstudie hävdade att att ett högt Body Mass Index (BMI) var den största bidragande faktorn som orsakade psykisk ohälsa och reducerad livskvalité hos denna patientgrupp. Kvinnor med ett högt BMI hade större risk att utveckla psykisk ohälsa. Sjukvården negligerade ofta de psykologiska aspekterna som syndromet medförde. Vilket kunde leda till onödigt lidande för dessa kvinnor. Slutsats: Kvinnor med PCOS upplevde mer psykisk ohälsa och reducerad livskvalité i jämförelse med normalpopulationen. Personal inom hälso- och sjukvård behövde mer kunskap om syndromet för att kunna hjälpa denna patientgrupp på bästa sätt.

  • 42.
    Andrae, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Eleonore
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskestudenters kunskap om HIV och inställningen till behovet av HIV-testning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: HIV-infektion medför en kronisk och progressiv sjukdom som, i obehandlad form, leder till en successiv försämring av immunförsvaret och utvecklandet av AIDS.

    Syfte: Att vid två lärosäten undersöka sjuksköterskestudenters kunskaper om HIV och inställningen till behovet av HIV-testning.

    Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Genomförd som enkätstudie bland studenter vid Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet (N=95), som studerade på sjuksköterskeprogrammets tredje år.

    Resultat: Majoriteten (88,4 %) angav korrekt att samlag med fler än en partner ökar risken att smittas med HIV. Tre studenter (3,2 %) angav felaktigt att det finns ett vaccin mot HIV-infektion. Nästan hälften (42,1 %) saknade kunskap om att glidmedel, tillsammans med kondom, inte minskar risken för HIV-smitta. En majoritet (78,9 %) rekommenderade ett HIV-test till en kvinna som haft oskyddat sex med en man. I studenternas motiveringar till behovet av ett HIV-test, framkom fyra kategorier; ”risk”, ”sexualvanor”, ”patientens oro” och ”ovisshet”.

    Konklusion: Sjuksköterskestudenterna hade relativt goda kunskaper om HIV. Däremot fanns betydande brister i vissa frågor. Sjuksköterskestudenternas inställning till HIV-testning överensstämmer relativt väl med gällande riktlinjer. Däremot finns ett behov att förändra ett förlegat riskgruppstänkande för att kunna ge patienter rådgivning i enlighet med den senaste kunskapen.

  • 43.
    Andreassen Devik, S.
    et al.
    Centre of Care Research, Department of Health Sciences, Nord University, Steinkjer, Norway; Department of Health Sciences, Nord University, Namsos, Norway.
    Hellzén, Ove
    Department of Nursing Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Centre of Care Research, Department of Health Sciences, Nord University, Steinkjer, Norway; Department of Nursing Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Bereaved family members' perspectives on suffering among older rural cancer patients in palliative home nursing care: a qualitative study2017Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 26, nr 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Little is known about experiences with receiving home nursing care when old, living in a rural area, and suffering from end-stage cancer. The aim of this study was thus to investigate bereaved family members' perceptions of suffering by their older relatives when receiving palliative home nursing care. Qualitative semi-structured interviews were conducted with 10 family members, in Norway during autumn 2015, and directed content analysis guided by Katie Eriksson's theoretical framework on human suffering was performed upon the data. The two main categories identified reflected expressions of both suffering and well-being. Expressions of suffering were related to illness, to care and to life and supported the theory. Expressions of well-being were related to other people (e.g. familiar people and nurses), to home and to activity. The results indicate a need to review and possibly expand the perspective of what should motivate care. Nursing and palliative care that become purely disease and symptom-focused may end up with giving up and divert the attention to social and cultural factors that may contribute to well-being when cure is not the goal.

  • 44.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap, Nord universitet, Bodö, Norge.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Fakultet for sykepleie og helsevitenskap, Nord universitet, Bodö, Norge.
    Quality collaboratives used to improve drug safety for older patients in primary care in Norway2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway; Department of Health Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Enmarker, Ingela
    Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway; Nord Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    Bitnes Wiik, Guri
    Nord Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    Hellzén, Ove
    Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway; Department of Health Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden; Nord Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    Meanings of being old, living on one's own and suffering from incurable cancer in rural Norway2013Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 17, nr 6, s. 781-787Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The aim of this study was to explore and understand the lived experience of older people living alone and suffering from incurable cancer in rural Norway.

    Methods and sample

    Narrative interviews were conducted with five older people with incurable cancer (three women and two men, aged 71–79), receiving outpatient and life-prolonging chemotherapy and living alone in their homes in rural areas. A phenomenological hermeneutical approach was used to interpret the meaning of the lived experience.

    Key results

    Four main themes were found: enduring by keeping hope alive, becoming aware that you are on your own, living up to expectations of being a good patient and being at risk of losing one's identity and value. Enduring this situation means struggling with terminal illness and facing death in a brave manner, and replacing former ways of living. The process of providing treatment may threaten dignity and cause additional distress.

    Conclusions

    These results show a complex and comprehensive situation where physical symptoms and emotions are interwoven. Further the results describe how the ways of suffering caused by the manner in which care is delivered, suffering related to the cancer disease and existential suffering, may increase each other's impact. The social and rural context calls for special attention as the patients may lack recourses to gain sufficient care. Their comfort depends to a large extent on the health professionals' sensitivity.

  • 46.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap - Nord universitet.
    Enmarker, Ingela
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap - Nord universitet.
    Haugum, Margrete Hembre
    Trøndelag Forskning og Utvikling.
    Evaluering av Mestring i lag – sammen om rehabilitering. Prosjekt ved Namdal rehabilitering2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Centre for Care Research Mid-Norway, Norway; Nord University, Norway.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Hellzén, Ove
    Mid Sweden University, Sweden.
    Nurses’ experiences of compassion when giving palliative care at home2019Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Compassion is seen as a core professional value in nursing and as essential in the effort of relieving suffering and promoting well-being in palliative care patients. Despite the advances in modern healthcare systems, there is a growing clinical and scientific concern that the value of compassion in palliative care is being less emphasised. Objective: This study aimed to explore nurses’ experiences of compassion when caring for palliative patients in home nursing care. Design and participants: A secondary qualitative analysis inspired by hermeneutic circling was performed on narrative interviews with 10 registered nurses recruited from municipal home nursing care facilities in Mid-Norway. Ethical considerations: The Norwegian Social Science Data Services granted permission for the study (No. 34299) and the re-use of the data. Findings: The compassionate experience was illuminated by one overarching theme: valuing caring interactions as positive, negative or neutral, which entailed three themes: (1) perceiving the patient’s plea, (2) interpreting feelings and (3) reasoning about accountability and action, with subsequent subthemes. Discussion: In contrast to most studies on compassion, our results highlight that a lack of compassion entails experiences of both negative and neutral content. Conclusion: The phenomenon of neutral caring interactions and lack of compassion demands further explorations from both a patient – and a nurse perspective. © The Author(s) 2019.

  • 48.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Centre of Care Research, Mid-Norway, Steinkjer, Norway; Department of Nursing, Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Enmarker, Ingela
    Centre of Care Research, Steinkjer, Mid-Norway; Department of Health Sciences, Nord-Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    Hellzén, Per Ove
    Centre of Care Research, Steinkjer, Mid-Norway; Department of Nursing, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden; Department of Health Sciences, Nord-Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    When expressions make impressions-Nurses' narratives about meeting severely ill patients in home nursing care: A phenomenological-hermeneutic approach to understanding2013Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 8, nr 1, artikel-id 21880Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Registered nurses (RNs) working in homecare encounter severely ill and palliative patients whose expressions may cause ethical challenges and influence their daily work. The aim of this qualitative study was to illuminate and interpret the meaning of nurses’ lived experiences when meeting these patients. Narrative interviews were conducted with 10 RNs working in home nursing care. These interviews were audiotaped and transcribed verbatim to a text and interpreted by a phenomenological-hermeneutic method inspired by Ricoeur. The meaning of the RNs’ lived experience of patients’ expressions was formulated into four themes. The first theme, Being open for the presence of the Other, includes two subthemes: “Sensing vulnerability” and “Empathizing with.” The second theme, Being satisfied, entails the subthemes, “Feeling exceptional” and “Being trusted.” The third theme, Being frustrated, contains the subthemes, “Being disappointed” and “Being angry.” The fourth and final theme, Being ambivalent, includes one subtheme: “Being generous or reserved.” Patients’ expressions that make impressions on nurses create emotional waves. Expressions leave impressions that call upon the nurse, and confront her with taking the risk of letting intuition and pre-reflexive feelings gain entry to her care. Allowing for the Other's presence is seen as a precondition, which means facing humanity and sensing a vulnerability in herself as well as in the Other. Understanding and balancing this emotional dimension in care seems to cause confusion and distress within the nurses. Realizing how their feelings may lead to either generosity or aloofness towards the patient is upsetting. Our interpretation suggests that these impressions echo confusion according to the role of being a professional nurse. There is a need to pay more attention to how the emotional dimension in care is understood and impacts the way nurses perform their professional role.

  • 49.
    Andreou, Anette
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    JANOLS RENGEBORG, JOHANNA
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Stressfaktorer som påverkar de nyutexaminerade sjuksköterskornas under sitt första år som verksamma2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och lyfta fram stressfaktorer som nyutexaminerade sjuksköterskor möter under sitt första år som yrkesverksam sjuksköterska.

    Metod: Beskrivande litteraturstudie, 11 artiklar som sökts i Pubmed ingick i litteraturstudien. En analys av innehållet har gjordes av den utvalda litteraturen utifrån syfte och frågeställning. Artiklarna har lästs igenom vid flertalet tillfällen av bägge författarna. Artiklarna har systematiskt granskats och klassificerats för att innehållet skulle kunna identifieras, analyseras och sammanställdes. Resultat: Den största oron hos den nyutexaminerade sjuksköterskan var bl.a. att bli sedd som inkompetent, att skada patienter eller att inte kunna ge en god vård, och att inte kunna leva upp till det ansvarskrav som lades på dem. Detta medförde att den första perioden i den nya yrkesrollen gav både fysisk och psykisk utmattning. De nya sjuksköterskorna skall inte enbart socialiseras in i kliniskt arbete utan även finna sin plats i arbetsgruppen. Formella såväl som informella regler och föreskrifter råder, vilket formar deras beteende och genom detta utsätts de för många olika stressfaktorer som påverkar deras upplevelser under deras två första år som verksam sjuksköterska.

  • 50.
    Anjie, Nan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lu, Zhang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nursing interventions to glycemic control among patients with type 2 diabetes: A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 1 - 50 av 1278
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf