hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 286
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abou-Soultan, Nariman
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Abujazar, Ahmed
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité: En deskriptiv litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en form av psykos som är en sällsynt men mycket allvarlig sjukdom och livstidsrisken för att insjukna är 0.8 % i Sverige. Personer med schizofreni upplever förändrad verklighetsuppfattning på grund av symtom som exempelvis rösthallucinationer och vanföreställningar. Många närstående till personer med schizofreni hävdar att det finns brist på kunskap som kan leda till snedvriden bild hos dem själva och omgivningen. Schizofreni är baserad på symtom vilket innebär att sjuksköterskans har en viktig roll som bör innefatta gott bemötandet, kommunikation och förståelse för patienters livskvalité.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livskvalitet samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod.

     

    Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design som innehåller totalt 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ insats. Majoriteten av artiklarna som har använts är med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PsycINFO.

     

    Huvudresultat: Diagnosen schizofreni bidrog till förvirring och svårigheter att acceptera sin sjukdom. Symtom och biverkningar av läkemedel var de mest påtagliga faktorerna som resulterade i förlust. Upplevelser av stigmatisering och utstötning av omgivningen var även en bidragande faktor för sämre livskvalité. De 12 inkluderade artiklarna har främst använt intervjuer för att nå fram till personers subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.

     

    Slutsats: Schizofreni påverkar personers dagliga liv samt relationer till andra personer negativt som ledde till lidande och sämre livskvalité. Kunskap om hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité, är viktig information för sjuksköterskor som kan leda till ökad förståelse, bättre bemötande, vård och behandling.

  • 2.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Department of Medicine, Division of Hematology, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden; Red Cross University College, Stockholm, Sweden.
    Klang-Söderkvist, Birgitta
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Johansson, Erika
    Department of Medicine, Division of Hematology, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden; Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Björkholm, Magnus
    Department of Medicine, Division of Hematology, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Western Norway University of Applied Sciences, Department of Health Sciences, Haugesund, Norway.
    Assessing nursing students’ knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2017Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 23, s. 8-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Venepuncture and the insertion of peripheral venous catheters are common tasks in health care, and training in these procedures is included in nursing programmes. Evidence of nursing students’ knowledge and skills in these procedures is limited. The main aim of this study was to assess nursing students’ knowledge and skills when performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters. Potential associations between level of knowledge and skills, self-training, self-efficacy, and demographic characteristics were also investigated. The assessment was performed by lecturers at a university college in Sweden using the two previously tested instruments "Assess Venepuncture"€ and "Assess Peripheral Venous Catheter Insertion". Between 81% and 100% of steps were carried out correctly by the students. The step with the highest rating was "€œUses gloves", and lowest rating was "€˜Informs the patients about the possibility of obtaining local anaesthesia"€™. Significant correlations between degree of self-training and correct performance were found in the group of students who registered their self-training. No associations between demographic characteristics and correct performances were found. Assessing that students have achieved adequate levels of knowledge and skills in these procedures at different levels of the nursing education is of importance to prevent complications and support patient safety.

  • 3.
    Akander, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Ellinor
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hur personer som lever med HIV/AIDS upplever bemötandet inom vården: - En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV är en virussjukdom som orsakas av retrovirus vilket innebär sänkt immunförsvar. AIDS är slutstadiet av sjukdomen och det finns två typer av HIV; typ 1 och typ 2. Vårdaren och patienten är beroende av varandra för att omvårdnaden ska bli optimal. Här är bemötandet viktigt i patientens upplevelse av vården, speciellt för personer som lever med en smittsam sjukdom. Tidigare forskning visade att sjukvårdspersonal kunde ha en kritisk syn på livsstilen hos personer som lever med HIV/AIDS, men kunskap om hur personer som lever med HIV/AIDS (PLHA) upplever bemötandet i kontakt med sjukvården saknas idag, något som författarna valt att studera djupare. Syfte: Syftet var att beskriva hur PLHA upplever bemötandet inom sjukvården i samband med kontakt på grund av sjukdomen, samt beskriva urvalet i använda vetenskapliga artiklar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats användes. Huvudresultat: Enligt PLHA var ett positivt bemötande av stor vikt för den fortsatta vårdrelationen. Genom information och ökad kunskap hos sjuksköterskor och vårdpersonal beskrev PLHA att bemötandet blev bättre och att HIV-relaterade stigman kunde reduceras. En personlig utbildning för PLHA själva var också viktigt för att minska den självupplevda interna stigman som ofta grundade sig i skam över sjukdomen. Den inre skammen och känslan av att behöva dölja något kunde leda till både depression och negativa känslor. Ett negativt bemötande kunde vara exempelvis brist på engagemang och icke välkomnande intryck samt upplevd motvilja hos vårdpersonalen till att vårda, behandla och stödja PLHA fysiskt och psykiskt. Slutsats: PLHA upplever inte lika mycket stigma/diskriminering idag, men det finns fortfarande en viss grad av fördomar. Utbildning av både personal som inte jobbar med/möter denna patientgrupp ofta och information till samhället skulle kunna hjälpa att minska de existerande fördomarna och stigma som fortfarande finns kring sjukdomen.

  • 4.
    Alarik, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Olofsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket: en beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund Historiskt sett har sjuksköterskeyrket ansetts ha låg status och varit dominerat av kvinnor. Yrkesrollen har associerats till det kvinnliga och att vara omhändertagande, varm och moderlig. Denna stereotyp finns kvar ännu idag. I Sverige antog inte sjuksköterskeutbildningen män förrän under 1950-talet, och viss forskning har visat att patienter och kvinnliga kollegor varit skeptiska till män i yrkesrollen.

    Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva manliga sjuksköterskors erfarenheter av att vara man i yrket.

    Metod En beskrivande litteraturstudie. Databaserna Medline via Pubmed och Cinahl användes för att finna 13 artiklar, dessa analyserades genom en innehållsanalys. 

    Huvudresultat Studien presenterar manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket i fem kategorier: Upplevelsen av marginalisering och exkludering, Förväntningar på män i yrket, Manliga sjuksköterskors syn på yrket, I mötet med patienten samt Fördomar om manliga sjuksköterskors sexuella läggning.

    Slutsats Manliga sjuksköterskor har upplevt motstånd i sitt yrke och begränsats av fördomar om att män inte platsar i yrkesrollen. De upplevde sig exkluderade och marginaliserade kopplat till mansrollen, samt att de förväntades utföra tungt och tekniskt arbete. Trots sin minoritetsställning upplevde de ändå patriarkaliska fördelar. I samhället finns en uppfattning om att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Resultatet vittnar om att könsroller och genusstrukturer påverkar arbetet, vilket kan relateras till Raewyn Connells maskulinitetsteori.

  • 5.
    Alvesand, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Linder, Charlotte
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1.: En deskriptiv litteraturstudie.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 debuterar under barn- och ungdomsåren. Behandlingen är egenvård som innebär blodglukoskontroller, läkemedelsbehandling och att följa rekommendationer om kost och motion. Sjuksköterskans yrkesområde innefattar barn- och ungdomar. Avvikande från egenvårdsaktiviteter och hemlighetsmakeri kring sjukdomen påverkar vårdkvaliteten för ungdomar. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 samt att beskriva de granskade studiernas undersökningsgrupper. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ samt kvalitativ- och kvantitativ ansats. Samstämmigheter och olikheter i artiklarnas resultat har kategoriserats och teman och subteman har identifierats. Huvudresultat: En del ungdomar upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom och önskade ha kontroll över och ta eget ansvar för sin sjukdom och öka oberoendet. Ungdomar upplevde känslan av att vara annorlunda och undvek att utföra egenvård i sociala sammanhang. Svårigheter att följa kostrekommendationer varierade och att utföra blodglukoskontroller upplevdes ansträngande. Stöd från vänner och jämnåriga underlättade utförandet av egenvård. Det upplevdes positivt att sjuksköterskor visade intresse för ungdomarnas liv utöver deras DMT1. Sjuksköterskor upplevdes brista i att kunna sätta sig in i ungdomarnas situation och vara ett känslomässigt stöd. Slutsats: Det finns ett behov av ökat stöd och förståelse från sjuksköterskor. Genom ökad förståelse kan sjuksköterskan bidra med stöd för att underlätta överföringen av ansvar. Detta kan leda till en ökad trygghet och känsla av kontroll hos ungdomarna, vilket kan bidra till att de vågar dela med sig av sin sjukdom till omgivningen. 

  • 6.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hammarqvist, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med psykiatrisk tvångsvård2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i Sverige ska bedrivas med patientens självbestämmande i fokus. I vissa fall kan patienter inom psykiatrin dock vårdas mot sin vilja. Sjuksköterskor i Sverige ska arbeta för att främja patientens autonomi och delaktighet. Att då använda tvång kan ge upphov till etiska dilemman. Att beskriva hur sjuksköterskor hanterar arbete med tvångsvård anses viktigt för att öka förståelsen för en svår situation i arbetet, och kan i förlängningen öka vårdens kvalitet.  

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med tvångsvård i den psykiatriska vården samt beskriva hur utvalda artiklar presenterar sina urvalsgrupper. 

    Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar söktes i Medline och Cinahl. Totalt valdes 14 artiklar ut och bearbetades till fyra underrubriker och en metodologisk aspekt för att svara på syftet. 

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever mestadels negativa känslor som oro, rädsla och sårbarhet vid arbete med tvångsvård. Användandet av tvång rättfärdigades genom att det beskrevs som en del av sjuksköterskornas jobb. Tvånget beskrevs skada vårdrelationen och gav upphov till etiska konflikter i sjuksköterskorna. Resultatet beskrevs i fyra underrubriker Känslor kring utförandet av tvångsåtgärder, Rättfärdigande av tvångsåtgärder, Tvångets inverkan på vårdrelationen och Etiska konflikter i samband med tvångsåtgärder. Artiklarna varierade i sina beskrivningar av urvalsgrupper, men flertalet beskrev deltagarnas kön, ålder och arbetslivserfarenhet. Majoriteten av artiklarna har 11-50 deltagare.  

    Slutsats: Föreliggande litteraturstudie har funnit att sjuksköterskor upplever tvångsvård som övervägande negativt. Det har påvisats att utbildningsgraden hos sjuksköterskan har en effekt på utförandet och hanterandet av tvångsmedel. Författarna drar slutsatsen att sjuksköterskor önskar minska på användandet av tvång, och att forskning bör koncentreras på att skapa alternativa behandlingsmetoder. 

  • 7.
    Andreassen Devik, S.
    et al.
    Centre of Care Research, Department of Health Sciences, Nord University, Steinkjer, Norway; Department of Health Sciences, Nord University, Namsos, Norway.
    Hellzén, Ove
    Department of Nursing Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Centre of Care Research, Department of Health Sciences, Nord University, Steinkjer, Norway; Department of Nursing Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Bereaved family members' perspectives on suffering among older rural cancer patients in palliative home nursing care: a qualitative study2017Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 26, nr 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Little is known about experiences with receiving home nursing care when old, living in a rural area, and suffering from end-stage cancer. The aim of this study was thus to investigate bereaved family members' perceptions of suffering by their older relatives when receiving palliative home nursing care. Qualitative semi-structured interviews were conducted with 10 family members, in Norway during autumn 2015, and directed content analysis guided by Katie Eriksson's theoretical framework on human suffering was performed upon the data. The two main categories identified reflected expressions of both suffering and well-being. Expressions of suffering were related to illness, to care and to life and supported the theory. Expressions of well-being were related to other people (e.g. familiar people and nurses), to home and to activity. The results indicate a need to review and possibly expand the perspective of what should motivate care. Nursing and palliative care that become purely disease and symptom-focused may end up with giving up and divert the attention to social and cultural factors that may contribute to well-being when cure is not the goal.

  • 8.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap, Nord universitet, Bodö, Norge.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Fakultet for sykepleie og helsevitenskap, Nord universitet, Bodö, Norge.
    Quality collaboratives used to improve drug safety for older patients in primary care in Norway2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Arvidsson, Angelica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Spennare, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter med drogmissbruk i sjukvården: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor möter många olika individer. 780 000 individer över 18 år i Sverige uppskattades 2009 - 2011 ha ett drogmissbruk eller drogberoende. Alla har rätt till samma vårdkvalité oavsett livssituation och bakgrund. Människor med drogberoende känner sig ofta stigmatiserade av samhället. Vilket område Sjuksköterskan än jobbar inom kommer sjuksköterskan någon gång möta patienter med drogmissbruk.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med drogmissbruk inom sjukvården samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Två stycken databaser användes under sökningen, 12 vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Dessa granskades upprepade gånger och sammanställdes.

    Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev ofta negativa erfarenheter av att vårda patienter med drogmissbruk.  Sjuksköterskor beskrev att de ofta upplevde en rädsla och oro inför våldsamma och hotfulla situationer. Att patienter med drogmissbruk hade eget ansvar över sitt liv och hälsa beskrevs av en del av sjuksköterskorna. En del av sjuksköterskorna beskrev att de tyckte att det var viktigt att vara en förespråkare för patienter med drogmissbruk.

    Slutsats: Alla människor har samma rätt till vård och att uppleva hälsa oavsett livssituation och bakgrund. Att leva med drogmissbruk är inget som ska inverka på omvårdnadskvalitén som ges till patienterna. För att utveckla vården och minska patienternas upplevelse av stigmatisering behövs mer och regelbunden utbildning för sjuksköterskor och andra professioner.

  • 10.
    Arvidsson, Elisabet
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    BVC-sköterskors reflektioner av att arbeta med mammor med förlossningsdepression och deras barn: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Omkring 10–15% av nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression. Depression hos en nybliven mamma innebär förhöjd risk att relationen mellan henne och hennes nyfödda ej utvecklas optimalt. Då sköterskan på barnavårdscentralen har en kontinuerlig kontakt med nyfödda och deras mammor, kan de vara ett stöd i anknytningsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnavårdscentralsköterskors reflektioner av att arbeta med mammor med förlossningsdepression och deras barn. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med barnavårdscentralsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat:  Ett underliggande tema i studien var; ”Att använda sina kunskaper och inse sina begränsningar, för ett förtroendefullt samspel”. Temat bestod av fyra beskrivande kategorier; ”Vägar att upptäcka mammor med förlossningsdepression”, ”Interaktionen med mamman”, ”Strategier i arbetet” och ”Utmaningar med arbetet” Slutsats: Under studiens gång har det framkommit att om riktlinjer och rutiner ska fungera optimalt i arbetet med att upptäcka mamman med förlossningsdepression krävs en god kommunikation. Redan vid det första mötet med mamman började en resa som kunde innebära ett fungerande samspel eller en envägskommunikation. Detta krävde utöver formell kunskap om förlossningsdepression, en förmåga till interaktion med mamman.  Det handlade om att vinna mammans förtroende.

  • 11.
    Ask, Elinor
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Löberg, Kristin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta preventivt med att förhindra övervikt och fetma hos barn: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem bland barn och år 2016 var över381 miljoner barn överviktiga världen över. Övervikt och fetma kan ge stora konsekvenser och det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i tid. Sjuksköterskan möter överviktiga barn på många platser inom vården och har där en chans att sätta inpreventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta preventivt med att förhindra övervikt och fetma hos barn samtatt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: Studien är endeskriptiv litteraturstudie som inkluderar artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Medline via Pubmed. Tolv stycken, både kvalitativa och kvantitativa, artiklar valdes ut och analyserades. Huvudresultat: Resultatet redovisar ett flertal preventiva åtgärder som sjuksköterskor har erfarenhet av i sitt arbete med att förhindra överviktoch fetma hos barn. Det visar på både svårigheter och möjligheter som förekommer idet preventiva arbetet. Undersökningsgruppen indikerar att en majoritet av deltagarna är kvinnor samt att medelåldern är relativt hög. Slutsats: De bristande preventiva åtgärder och riktlinjer som finns gällande övervikt och fetma hos barn, utgör en svårighet i sjuksköterskors möte med dessa. Ett samarbete med både familj och andra vårdinstanser kan leda till en god kommunikation och därigenom en möjlighet för sjuksköterskor attmotivera familjen. Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem världen över och utbildning likväl som ytterligare kunskap krävs för att sjuksköterskors preventiva åtgärder i framtiden ska bli mer effektiva.

  • 12.
    Axelsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Vängman, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Patienter och vårdgivares upplevelser av djurterapi inom hälso- och sjukvården: En deskriptiv litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Bakgrund: År 1961 upptäckte läkaren Boris Levinson att djur kunde hjälpa människor att knyta an till andra. Upptäckten kom att inspirera terapeuter till att använda djur inom de terapeutiska programmen. Tanken med att involvera djur sträcker sig dock tillbaka till 1800-talet och förespråkades av Florence Nightingale. Dock saknas en stor del forskning på området djurterapi som belyser patienter och vårdgivares upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och vårdgivares upplevelser av djurterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: En deskriptiv litteraturstudie vars resultat har baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Majoriteten var kvalitativa artiklar (11 stycken), medan två övriga var av kvantitativ- eller mixad ansats. Huvudresultat: Djurterapi visade sig kunna ge upplevelser av minskad depression hos patienter och ett förbättrat välmående för både vårdgivare och patienter. Den sociala interaktionen mellan vårdgivare och patienter tycktes underlättas genom djurs närvaro. Vårdgivare upplevde både ökad och minskad stress samt bekymrade sig över att djuret kunde störa patienternas omvårdnad. Slutsats: Patienter och vårdgivare hade positiva upplevelser av djurterapi. Gemensamt var ett förbättrat välmående samt förbättrad social interaktion. Resultatet skulle kunna innebära att metoden kan användas inom flera olika områden inom hälso- och sjukvården. Utmaningar och negativa upplevelser har synliggjort att ett välfungerande samarbete på verksamheter inom hälso- och sjukvården behövs. Förväntningen blir då att utmaningarna kan åtgärdas och att metoden kan användas i en större uträckning.

  • 13.
    Backlund, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Höök, Jessica
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Erfarenheter av sjuksköterskeledd mottagning hos patienter med reumatoid artrit: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Kronisk ledgångsreumatism eller Reumatoid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom och är den vanligaste artritsjukdomen vars huvudsymtom är ledvärk. RA finns i alla folkgrupper, dock med varierande prevalens. I Skandinavien ligger prevalensen på ca 0,7 %. Etnologin till RA är en blandning av genetiska och omgivningsrelaterade faktorer. Att leva med RA påverkar patienten fysiskt, känslomässigt, psykologiskt och även socialt vilket leder till att hela livssituationen påverkas.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av sjuksköterskeledd mottagning hos patienter med reumatoid artrit samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.

    Huvudresultat: Patienternas erfarenhet av sjuksköterskeledd mottagning var möten i en varm, vänlig och familjär atmosfär. Vården beskrevs som personcentrerad och kompetent och var baserad utifrån varje individs speciella behov. Sjuksköterskans specialistkunskaper värderades högt och uppgavs skapa en känsla av trygghet hos patienten. Den sjuksköterskeledda mottagningen upplevdes som lättillgänglig, flexibel och skapade kontinuitet i vården. Tillgängligheten medförde också att patienten visste när och hur de skulle kontakta sjuksköterskan. Patientens erfarenhet var att en god kommunikation med vårdpersonalen, gav en ömsesidig respekt och ingav patienten ökat förtroende.

    Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskeledd mottagning kan skapa ett mervärde för patientens omvårdnad. Den erbjudna vården representerade för deltagarna trygghet, hopp och förtroende. För att ett mervärde ska skapas är det av största vikt med god kommunikation och relationskapande, vilket i sin tur ger trygghet och skapar en grundläggande möjlighet för hälsofrämjande omvårdnad.

  • 14.
    Backlund, Niroshani
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Almqvist, Lotta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Transpersoners upplevelser av bemötande i vården: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Berglind, Daniel
    et al.
    Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Nyberg, Gisela
    Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Willmer, Mikaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Persson, Margareta
    Department of Nursing, Umeå Universiy, Umeå, Sweden.
    Wells, Michael
    Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Forsell, Yvonne
    Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    An eHealth program versus a standard care supervised health program and associated health outcomes in individuals with mobility disability: study protocol for a randomized controlled trial.2018Ingår i: Trials, ISSN 1745-6215, E-ISSN 1745-6215, Vol. 19, nr 1, artikel-id 258Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Young adults with mobility disability (MD) are less likely to engage in regular physical activity (PA) compared with their able-bodied peers and inactive adults with a MD are more likely to report one or more chronic diseases compared to those who are physically active. Despite the vast amount of research published in the field of PA interventions over the past decades, little attention has been focused on interventions aiming to increase PA among individuals with MD. Thus, we propose to compare the effects of an eHealth program compared to a usual care supervised health program on levels of PA and other health behaviors.

    METHODS: The current intervention will use a randomized controlled trial (RCT) design with two treatment groups (an eHealth program and a usual care supervised health program) in young adults with newly acquired MD. In total, 110 young adults (aged 18-40 years) with a MD, acquired within the past 3 years, will be recruited to participate in a 12-week intervention. The primary study outcome is accelerometer-measured time spent in moderate to vigorous PA. Secondary outcomes includes health-related quality of life, depression, stress, fitness, body composition, diet, musculoskeletal pain, motivation to exercise and work ability.

    DISCUSSION: There is a lack of RCTs investigating effective ways to increase levels of PA in young adults with MD. Increased levels of PA among this physically inactive population have the potential to substantially improve health-related outcomes, possibly more so than in the general population. The trial will put strong emphasis on optimizing exercise adherence and investigating feasibility in the two treatment programs. The Ethical Review Board (EPN) at Karolinska Institutet has approved the study (2017/1206-31/1).

    TRIAL REGISTRATION: International Standard Randomised Controlled Trial Number (ISRCTN), reference number ISRCTN22387524 . Prospectively registered February 4, 2018.

  • 16.
    Bergroth, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Maja
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Påverkan på familjen när ett barn har typ 1 diabetes: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn. Det är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och innebär att ungefär 700 barn i åldrarna 0–15 år, drabbas årligen. Orsaken till diabetes typ 1, är ännu idag okänd.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka familjens påverkan av att ha ett barn (0–18 år) med typ 1 diabetes samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna.Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Sökningarna av artiklarna som användes genomfördes i Cinahl där författarna hittade 11 artiklar; nio med en kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Båda författarna granskade artiklarna objektivt.Huvudresultat: I resultatet framkom det att föräldrarna påverkades negativt av barnets sjukdom, diabetes typ 1. Föräldrarna drabbades av stor oro och rädsla över barnets mående. Det var främst mammorna som drabbades av en stor oro medan fadern inte kände av samma oro. Mammorna led av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och kognitivt negativa känslor. Syskonen till barnet kände sig utanför och bortglömda av föräldrarna.Slutsats: Alla familjemedlemmar påverkades av att en familjemedlem insjuknade i diabetes typ 1. Både positiva och negativa känslor kunde uppkomma inom familjen. De vanligaste känslorna som föräldrarna upplevde när barnet fått diabetes typ 1 var stress och oro. Medans syskonen till barnen kände sig bortglömda och ensamma.

  • 17.
    Bergström, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Englin, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal när deras barn diagnostiserats med Downs syndrom under det första levnadsåret: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Downs syndrom (DS) är den vanligaste orsaken till en intellektuell funktionsnedsättning hos barn. Barnet har en extra kromosom på det 21:a kromosomparet. Det är viktigt att sjuksköterskan är trygg inom det egna kunskapsområdet för att kunna ge varje individ den specifika vård den behöver. Att bli förälder är en stor händelse i människors liv och det kan vara förenat med både glädje och oro inför framtiden.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal när barnet föds med DS samt erfarenheter av stöd under barnets första levnadsår. Syfte var även att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetoder.

    Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Litteraturstudien innehåller tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in via PubMed och Cinahl. Författarna granskade artiklarna samt letade efter likheter och skillnader som kunde ligga till grund för resultatet.

    Huvudresultat: Litteraturstudien visar att föräldrar till barn med DS känner oro inför framtiden när stödet och informationen från sjuksköterskan och sjukvårdspersonalen är bristfällig. Föräldrarna känner sig oförberedda på föräldraskapet.

    Resultatet i denna litteraturstudie baserades på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingsmetoder som användes i dessa artiklar var intervjuer, enkäter samt frågeformulär.

    Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar på betydelsen av god kommunikation mellan förälder och sjukvårdspersonal. Bristen på upplysande och känslomässigt stöd kan skapa oro och rädsla hos föräldrar. Att få ett barn med DS är något som kan förändra livssituationen för hela familjen. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att ge ett fullgott stöd till hela familjen.

  • 18.
    Bieber, A.
    et al.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Stephan, A.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Verbeek, H.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Verhey, F.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Kerpershoek, L.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Wolfs, C.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    de Vugt, M.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Woods, R. T.
    Dementia Services Development CentreWales, Bangor University, Bangor, UK.
    Røsvik, J.
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, and Department of GeriatricMedicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Selbaek, G.
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, and Department of GeriatricMedicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institut, Stockholm, Sweden.
    Wimo, A.
    Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institut, Stockholm, Sweden.
    Hopper, L.
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Irving, K.
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Marques, M. J.
    CEDOC, Chronic Diseases Research Centre, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Gonçalves-Pereira, M.
    CEDOC, Chronic Diseases Research Centre, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Portolani, E.
    Alzheimer’s Research Unit-Memory Clinic, Brescia, Italy.
    Zanetti, O.
    Alzheimer’s Research Unit-Memory Clinic, Brescia, Italy.
    Meyer, G.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Access to community care for people with dementia and their informal carers: Case vignettes for a European comparison ofstructures and common pathways to formalcare [Zugang zu professioneller Unterstützung für Menschen mit Demenz und ihre Angehörigen: Fallvignetten für den europäischen Vergleich von Strukturen und Zugangswegen zu professioneller Pflege]2018Ingår i: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie (Print), ISSN 0948-6704, E-ISSN 1435-1269, Vol. 51, nr 5, s. 530-536Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    People with dementia and their informal carers often do not receive appropriate professional support or it is not received at the right time.

    Objectives

    Description and comparison of common pathways to formal community dementia care in eight European countries as a part of the transnational Actifcare project.

    Materials and methods

    The German team was responsible for creating an individual case scenario as a starting point. The research teams in Ireland, Italy, the Netherlands, Norway, Portugal, Sweden, and the United Kingdom were then asked to describe a common pathway to formal dementia care by writing their own vignette using the provided individual case scenario.

    Results

    A transnational qualitative content analysis was used to identify the following categories as being the most important: involved professionals, dementia-specific and team-based approaches, proactive roles, and financial aspects. General practitioners (GPs) are described as being the most important profession supporting the access to formal care in all the involved countries. In some countries other professionals take over responsibility for the access procedure. Dementia-specific approaches are rarely part of standard care; team-based approaches have differing significances in each of the countries. Informal carers are mainly proactive in seeking formal care. The Nordic countries demonstrate how financial support enhances access to the professional system.

    Conclusion

    Enhanced cooperation between GPs and other professions might optimize access to formal dementia care. Team-based approaches focusing on dementia care should be developed further. Informal carers should be supported and relieved in their role. Financial barriers remain which should be further investigated and reduced.

  • 19.
    Billingsley, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda människor med depression: En beskrivande litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som går i skov och är annorlunda från person till person i hur länge det håller i sig och hur pass allvarligt depressionen anses vara. För varje nytt skov en person får så ökas risken för framtida skov som kan bli allt mer allvarligare och därmed svårare att återhämta sig från. Då depression är en vanlig sjukdom som blir allt vanligare så finns det ingenstans inom vården där en sköterska inte kommer att möta dessa människor.

     

    Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda människor som har depression samt beskriva vilka undersökningsgrupper som finns i de valda artiklarna.

     

    Design: En beskrivande litteraturstudie.

     

    Resultat: Sjuksköterskor kände sig säkra i att känna igen depressionssymtom, men ändå förblev många depressionstillstånd odiagnostiserade och obehandlade. Frustration kring sjukdomen och dess behandling uppstod då det inte fanns tid eller rätt kunskap för att kunna hantera det. Viljan att lära sig mer och vara lyhörda för patienternas behov fanns vilket hänvisade till ett behov av att ha en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten. Det var en tydlig dominans av kvinnor i de 10 utvalda artiklarna. Det fanns allt från nyanställda sköterskor till sjuksköterskor som arbetat i flera år även om de flesta av deltagarna i de olika studierna var i medelåldern.

     

    Slutsats: Sjuksköterskor upplever frustration och maktlöshet när de vårdar människor med depression vilket leder till känslan av stigmatisering och dåliga relationer mellan vården och patienten. Viljan att bli bättre på att känna igen depression och kunna vara ett stöd för människorna med sjukdomen finns hos sköterskorna, men bristen på tid, kunskap och kommunikation gör att sjuksköterskor känner att de inte kan hantera patienterna och blir otrygga i sin arbetsroll som vårdare.

  • 20.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Westerberg Jacobson, Josefin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Willmer, Mikaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Women with disturbed eating behavior rate less work engagement2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a lack of research exploring emotional commitment to work in relation to eating attitudes. Since eating disorders are associated with adverse psychological and social consequences, work engagement could be affected. The purpose was to compare work engagement among women with and without disturbed eating (DE).

    A cross-sectional survey using the Utrecht Work Engagement Scale and the Eating Disorder Examination Questionnaire in a general population cohort of 26-36-year-old women (n=847). Threshold for DE was 1 SD above general population mean. Independent t-test was used to compare work engagement. Ethical approval (reg no:2014/401)

    The level of work engagement was lower (p=0.02) among women with DE (mean 3.69 +-1.43) than women without DE (mean 4.06 +-1.18). The score for dedication was also lower (p=0.02) within the DE group (mean 3.74+-1.57 vs 4.22 +-1.26). However, vigour and absorption were not different.

    The work engagement in the cohort was within the average range although women with DE had significantly lower emotional commitment to work. As work engagement is linked to business success, workplace growth and sustainability it seems important to explore tailored strategies to improve work engagement among women with DE.

  • 21.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Nyström, Lisbet
    Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Young Finnish Unemployed Men's Experiences of Having Participated in a Specific Active Labor Market Program2017Ingår i: American Journal of Men's Health, ISSN 1557-9883, E-ISSN 1557-9891, Vol. 11, nr 5, s. 1426-1435Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study was to describe young Finnish unemployed men's experiences of having participated in a specific active labor market program, intended to fight unemployment and offered at a resource center. Fifteen young unemployed Finnish men in the age range 18 to 27 years were interviewed face-to-face. Purposive sampling was used to increase the variation among informants. The interview texts were analyzed using both manifest and latent qualitative content analysis. The present results reported that the young men felt that they, thanks to the program at the resource center, had acquired daily routines and could ultimately believe in the future. The young men described how they now had a structure, economic support, and that they could return to their daily life. The informants also described how they could see new possibilities and believe in oneself. There is a lack of empirical studies assessing the possible impact of active labor market programs on the unemployed based on participants' own experiences. Further research is needed to describe and elucidate in more detail the effects of targeted support measures and the needs of unemployed men of different ages and living in different contexts.

  • 22.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi.
    Söderlund, Maud
    Åbo Akademi.
    Nyström, Lisbet
    Åbo Akademi.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Åbo Akademi.
    Unemployment and Health: Experiences Narrated by Young Finnish Men2015Ingår i: American Journal of Men's Health, ISSN 1557-9883, E-ISSN 1557-9891, Vol. 9, nr 1, s. 76-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Studies have shown that the experiences and consequences of unemployment can affect people differently depending on, for example, age and gender. The purpose of the present study was to describe young Finnish men's experiences of being unemployed as well as how their experiences of health emerged. Fifteen young unemployed Finnish men in the age range 18 to 27 years were interviewed face to face. Purposive sampling was used to increase the variation among informants. The interview texts were analyzed using both manifest and latent qualitative content analysis. The present results showed that the young men were strongly negatively affected by being unemployed. They described how they had slowly lost their foothold. They also described feelings of shame and guilt as well as a flight from reality. The present results show that even young men who have only experienced shorter periods of unemployment, in this study periods between 2 and 6 months, are negatively affected, for example, with regard to their identity and emotional life. Further research is needed to describe and elucidate in more detail the effects of unemployment on men of different ages and living in different contexts.

  • 23.
    Björklund, Victor
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sving, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Att vara patient på akutmottagningen: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akutmottagningen är en plats dit människor söker sig vid akuta besvär, de har öppet dygnet runt, det finns inga schemalagda besök och väntetiderna är långa. Kommunikation är en viktig faktor på en akutmottagning då det används för att leverera omvårdnad och för att samarbeta. Sjuksköterskan på en akutmottagning har en hög arbetsbelastning och besitter breda kunskaper för att leverera vård till de varierande sjukdomarna som förekommer. Man vet att vara patient på ett sjukhus kan innebära ett förlorat egenvärde och hopplöshet däremot finns det lite studier på hur det är att vara patient på en akutmottagning.

  • 24.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Andersson, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Bergström, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Increased Mental Illness and the Challenges This Brings for District Nurses in Primary Care Settings2018Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 39, nr 12, s. 1023-1030Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Patients with mental illness generally make their initial healthcare contact via a registered nurse. Although studies show that encountering and providing care to care-seekers with mental illness might be a challenge, little research exists regarding Primary Care Nurses' (PCN) view of the challenges they face. The aim of this study was to qualitatively explore PCNs' reflections on encountering care-seekers with mental illness in primary healthcare settings. The results consist of three themes: constantly experiencing patients falling through the cracks, being restricted by lack of knowledge and resources, and establishing a trustful relationship to overcome taboo, shame, and guilt.

  • 25.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Nursing Department, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, China .
    Olsson, Annakarin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Wahlberg, Anna Carin
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Identified obstacles and prerequisites in telenurses’ work environment: a modified Delphi study2017Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 17, nr 1, artikel-id 357Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Telenursing is an expanding part of healthcare, staffed with registered nurses whose work environment is typical of a call centre. Work-related stress has been shown to be a major problem in nurses’ work environments and of importance to the outcome of care, patient safety, nurse job satisfaction and burnout. Today, however, we have a limited understanding of and knowledge about the work environment for telenurses. The aim of the present study is to explore and reach consensus on perceived important obstacles and prerequisites in telenurses’ work environment.

    Methods: A modified Delphi design, using qualitative as well as quantitative data sequentially through three phases, was taken. Data were initially collected via semi-structured interviews (Phase I) and later using a web survey (Phase II-III) between March 2015 and March 2016.

    Results: The findings present a consensus view of telenurses’ experiences of important obstacles and prerequisites in their work environment. Central to the findings are the aspects of telenurses having a demanding work, cognitive fatigue and having no opportunity for recovery during the work shift was ranked as important obstacles. Highly ranked prerequisites for managing were being able to focus on one caller at a time, working in a calm and pleasant environment and having technical support 24/7.

    Conclusions: Managers need to enable telenurses to experience control in their work, provided with possibilities to control their work and to recover during work; shortening work time could improve their work environment. Limited possibilities to perform work might contribute to feelings of stress and inability to perform work. 

  • 26.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    The bidirectional mistrust - callers’ online discussions about their experiences of using the national telephone advice service2018Ingår i: Internet Research, ISSN 1066-2243, Vol. 28, nr 5, s. 1336-1350Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to explore and describe online communication about the experiencesand attitudes toward Swedish Healthcare Direct, a national telephone advice nursing (TAN) service.

    Design/methodology/approach – A descriptive research design was adopted using a six-step netnographicmethod. Three Swedish forums were purposefully selected and data from the virtual discussions were collected.

    Findings – Three themes emerged: expectancy and performativity of the nurses, absurdity in accessibilityand the scrutinizing game. The most prominent finding was the scrutinizing game, which included aspects ofbidirectional mistrust from both nurses and callers. Another salient finding was the attitudes that callers heldtoward nurses who used a technique interpreted as “passing the buck.”

    Research limitations/implications – The use of a nethnographic method is novel in this area of research.Consequently, the body of knowledge has regarding telephone advise nursing service has significantly beenbroadened. A limitation in this study is that demographic data for the posters are not available.

    Practical implications – Bidirectional distrust is an important issue that must be acknowledged by TANservices, since it might damage the service on a fundamental level. Healthcare providers, politicians, andresearchers should account for the power and availability of virtual discussions when seeking consumers’opinions and evaluating the quality of the care provided.

    Originality/value – This analysis of the ongoing discussions that take place on the internet provides insightinto callers’ perceptions of a national TAN service. The bidirectional mistrust found from both the nurses andthe callers might be a threat to callers’ compliance with the advice given and their care-seeking behavior.

  • 27.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    When all other doors are closed: Telenurses' experiences of encountering care seekers with mental illnesses.2018Ingår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 27, nr 5, s. 1392-1400Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe the telephone nurses' experiences of encountering callers with mental illnesses. Telenursing services are solely staffed with telenurses, who with the support of a decision support system (CDSS) independently triage callers based on the severity of the main symptoms presented by the care seeker. The system focuses on somatic symptoms, while information regarding mental health and mental illnesses is limited. Information about telenurses' experiences of encountering care seekers with mental illnesses is scarce, despite the increase in mental illnesses in the population. The study used a descriptive design with a qualitative approach. Twenty telenurses were interviewed, and the data were then analysed using inductive qualitative content analysis. The results are elaborated in the following three categories: (i) Experiences of encountering care seekers with mental illnesses; (ii) Experiences of facing difficulties and challenges; and (iii) Experiences of facing dissatisfaction and threats. Encountering care seekers with mental illnesses is metaphorically addressed as 'when all other doors are closed'. Encountering care seekers with mental illnesses was perceived as time-consuming and did not adequately correspond to the resources given by the service. Even though telenurses strive to achieve agreement, there is a collision between human needs and organizational structures. The study pinpoints the lack of resources for and education about mental illnesses and the limitations of the decision system, which needs to be updated in order to provide all care seekers care on equal terms.

  • 28.
    Björkman, Josefin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sandberg, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Föräldrars copingstrategier för att hantera tiden efter att deras barn fått en cancerdiagnos: en litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Nästan dagligen drabbas ett barn i Sverige av cancer. Barncancer kan vara en långvarig process som involverar hela familjen. Föräldrarna är barnets trygghet och är vanligtvis delaktiga i barnets vård. Cancerdiagnosen orsakar påfrestande känslor hos föräldrarna, då kan föräldrarna på olika sätt hantera och anpassa sig till den förändrade livssituationen.  

     

    Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till ett cancersjukt barn hanterar/hanterade livssituationen under sjukdomstiden. Samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.

     

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som erhölls genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed.    

     

    Huvudresultat: Genomgående i resultatet sågs copingstrategier vara effektiva. I resultatet framkom copingstrategier som (1) stöd vilket föräldrarna inhämtade från religion, andra i liknande livssituation och omgivningen. (2) Upplevelse av kontroll, som föräldrarna åstadkom genom information, rutiner och planering. (3) Förändrat tankesätt och känslor, genom att bibehålla hoppet, tänka positivt, vara optimistisk, ha ett undvikande beteende och utföra distraherande aktiviteter. Majoriteten av deltagarna i inkluderade artiklar var kvinnor. Åldern varierade mellan 20-60 år. Två av artiklarna var genomförda i Sverige och resterande i andra länder.

     

    Slutsats: Copingstrategier sågs vara ett effektivt sätt för föräldrarna att klara av den svåra tid som de infann sig i. Tre övergripande copingstrategier uppmärksammades vara behjälpliga för föräldrarna, stöd, förändrat tankesätt och känslor samt upplevelse av kontroll. Genom att hälso- och sjukvårdpersonal får förståelse för hanteringen hos föräldrarna och bidrar eller stärker copingstrategier kan de arbeta mot att främja hälsa och välbefinnande bland föräldrarna. 

  • 29.
    Björn, Catrine
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Centre for Research & Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle, Sweden .
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Rissén, Dag
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Centre for Research & Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle, Sweden.
    Significant factors for work attractiveness and how these differ from the current work situation among operating department nurses2016Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, nr 1-2, s. 109-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The aim was to examine significant factors for work attractiveness and how these differ from the current work situation among operating department nurses. A second objective was to examine the associations between age, gender, length of employment, work engagement, work ability, self-rated health indicators and attractiveness of the current work situation.

    BACKGROUND: The attractiveness of work is rarely taken into account in research on nurse retention. To expand this knowledge, it is relevant to examine factors that make work attractive and their associations with related concepts.

    DESIGN: Correlational, cross-sectional survey using a convenience sample.

    METHODS: Questionnaires were answered by 147 nurses in four operating departments in Sweden. Correlation and regression analyses were conducted.

    RESULTS: The nurses rated the significance of all factors of work attractiveness higher than they rated those factors in their current work situation; salary, organisation and physical work environment had the largest differences. The most significant attractive factors were relationships, leadership and status. A statistically significant positive correlation between work engagement and attractive work was found. In the multiple regression model, the independent variables work engagement and older age significantly predicted work attractiveness.

    CONCLUSIONS: Several factors should be considered in the effort to increase work attractiveness in operating departments and thereby to encourage nurse retention. Positive aspects of work seem to unite work engagement and attractive work, while work ability and self-rated health indicators are other important dimensions in nurse retention.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: The great discrepancies between the significance of attractive factors and the current work situation in salary, organisation and physical work environment suggest ways in which work attractiveness may be increased. To discover exactly what needs to be improved may require a deeper look into the construct of the examined factors.

  • 30.
    Blanck, Susanne
    et al.
    Baldersnäs Din Hälsocentral, Bollnäs, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    District nurses' prescribing practice and its link to structural conditions2015Ingår i: Journal of the American Association of Nurse Practitioners, ISSN 2327-6886, E-ISSN 2327-6924, Vol. 27, nr 10, s. 568-575Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe district nurses' (DNs') prescribing practice and examine associations between DNs' self-reported prescribing frequency, opinions about prescribing, and structural conditions/empowerment.

    Data sources: A cross-sectional and correlational design was employed. Data were collected during 2012 using questionnaires and a prescribing register. A random sample of 150 DNs from 32 primary care centers in Sweden was invited.

    Conclusions: DNs' ability to prescribe is used to a relatively small extent and access to "opportunities" and "informal power" seems to be the most important structural empowerment conditions for increased prescribing frequency and positive opinions about prescribing. The results support Kanter's theory of structural empowerment.

    Implications for practice: This article regarding restricted prescribing shows how important structural conditions/empowerment is to DNs' prescribing and employers have to enhance nurses' access to especially the structures "opportunities" and "informal power" to increase nurse prescribing. More targeted support and training are needed in different prescribing areas to make use of DNs' prescription qualification to a greater extent.

  • 31.
    Blomberg, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Lindberg, Cathrine
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa: En deskriptiv litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagsläget finns djur inom vården med ett brett spektrum för att assistera människan med rent praktiska saker. Terapi med djur inom psykiatrin har dock inte etablerat sig på samma sätt med strukturerad evidens som i den somatiska vården. Både barn med psykiatriska handikapp och personer med demens har studerats tillsammans med djurterapi, men studier på patienter med psykisk ohälsa är få.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa samt granska den metodologiska aspekten undersökningsgrupper i valda artiklar.

    Metod: Artikelsökning skedde vid Högskolan i Gävle under hösten 2016 i databaserna MedLine via PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökord i MeSH-termer var “Animal assisted therapy”. Vid sökning i fritext användes sökorden “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” och ”experience”. Dessutom genomfördes en manuell sökning med relevans för inklusionskriterier, syfte och frågeställningar. Artiklar lästes individuellt och gemensamt. Därefter sammanställdes resultat och tabeller.

    Huvudresultat: Totalt 11 artiklar ingick i litteraturstudien. Artiklarna redovisar övergripande positiva resultat så som en källa till glädje, samhörighet och en känsla av att vara behövd, ökad livskvalitet, självkänsla och ökad social förmåga. I avseende på depression framkom både positiva och negativa resultat.

    Slutsats: Resultaten i föreliggande litteraturstudie visar att terapi med djur kan ge positiva upplevelser hos patienter med psykisk ohälsa. Detta genom att stärka självkänsla, förmåga att lättare klara av vardagen och underlätta sociala kontakter. För sjuksköterskan kan kunskap och evidensstöd inom djurterapi utgöra ett verktyg i dennes yrkesutövning. Speciellt inom klinisk omvårdnad för att överbrygga interaktion och främja patientens hälsoprocess. Dock är studierna få inom detta ämne och ett bättre kunskapsunderlag är önskvärt för att kunna använda djurterapi på ett evidensbaserat arbetssätt inom vården.

  • 32.
    Broda, Anja
    et al.
    Martin Luther University Halle-Wittenberg, Institute of Health and Nursing Sciences, Halle (Saale), Germany.
    Bieber, Anja
    Martin Luther University Halle-Wittenberg, Institute of Health and Nursing Sciences, Halle (Saale), Germany.
    Meyer, Gabriele
    Martin Luther University Halle-Wittenberg, Institute of Health and Nursing Sciences, Halle (Saale), Germany.
    Hopper, Louise
    Dublin City University, School of Nursing and Human Sciences, Dublin, Ireland.
    Joyce, Rachael
    Dublin City University, School of Nursing and Human Sciences, Dublin, Ireland.
    Irving, Kate
    Dublin City University, School of Nursing and Human Sciences, Dublin, Ireland.
    Zanetti, Orazio
    IRCCS S. Giovanni di Dio "Fatebenefratelli", Brescia, Italy.
    Portolani, Elisa
    IRCCS S. Giovanni di Dio "Fatebenefratelli", Brescia, Italy.
    Kerpershoek, Liselot
    Alzheimer Center Limburg, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Verhey, Frans
    Alzheimer Center Limburg, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    de Vugt, Marjolein
    Alzheimer Center Limburg, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Wolfs, Claire
    Alzheimer Center Limburg, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Eriksen, Siren
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, Oslo, Norway.
    Røsvik, Janne
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, Oslo, Norway; Department of Geriatric Medicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Marques, Maria J.
    CEDOC, Chronic Diseases Research Center, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Gonçalves-Pereira, Manuel
    CEDOC, Chronic Diseases Research Center, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Aging Research Center (ARC), Karolinska Institutet and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Woods, Bob
    Bangor University, Dementia Services Development Centre, Bangor, UK.
    Jelley, Hannah
    Bangor University, Dementia Services Development Centre, Bangor, UK.
    Orrell, Martin
    Nottingham University, Institute of Mental Health, Nottingham, UK.
    Stephan, Astrid
    Martin Luther University Halle-Wittenberg, Institute of Health and Nursing Sciences, Halle (Saale), Germany.
    Perspectives of policy and political decision makers on access to formal dementia care: expert interviews in eight European countries2017Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 17, nr 1, artikel-id 518Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: As part of the ActifCare (ACcess to Timely Formal Care) project, we conducted expert interviews in eight European countries with policy and political decision makers, or representatives of relevant institutions, to determine their perspectives on access to formal care for people with dementia and their carers.

    METHODS: Each ActifCare country (Germany, Ireland, Italy, The Netherlands, Norway, Portugal, Sweden, United Kingdom) conducted semi-structured interviews with 4-7 experts (total N = 38). The interview guide addressed the topics "Complexity and Continuity of Care", "Formal Services", and "Public Awareness". Country-specific analysis of interview transcripts used an inductive qualitative content analysis. Cross-national synthesis focused on similarities in themes across the ActifCare countries.

    RESULTS: The analysis revealed ten common themes and two additional sub-themes across countries. Among others, the experts highlighted the need for a coordinating role and the necessity of information to address issues of complexity and continuity of care, demanded person-centred, tailored, and multidisciplinary formal services, and referred to education, mass media and campaigns as means to raise public awareness.

    CONCLUSIONS: Policy and political decision makers appear well acquainted with current discussions among both researchers and practitioners of possible approaches to improve access to dementia care. Experts described pragmatic, realistic strategies to influence dementia care. Suggested innovations concerned how to achieve improved dementia care, rather than transforming the nature of the services provided. Knowledge gained in these expert interviews may be useful to national decision makers when they consider reshaping the organisation of dementia care, and may thus help to develop best-practice strategies and recommendations.

  • 33.
    Brungs, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Granevåg, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    BVC-sjuksköterskors reflektioner kring sitt arbete med övervikt och fetma hos barn mellan 2 och 5 år inom primärvården2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fyrtioen miljoner barn runt om i världen under 5 års ålder lider idag av övervikt eller fetma. Detta ställer högre krav på BVC-sjuksköterskans arbete med prevention av övervikt och fetma.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors reflektioner kring sitt arbete med övervikt och fetma hos barn mellan 2 och 5 år inom primärvården.

    Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design har använts i denna studie. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga BVC-sjuksköterskor som hade erfarenhet av fetma och övervikt hos barn mellan 2 och 5 år. Materialet analyserades med hjälp av manifest och latent innehållsanalys.

    Huvudresultat: I analysprocessen framkom ett tema och fyra kategorier. Temat var Att inte skuldbelägga föräldrarna och skapa förutsättningar för livsstilsförändringar för hela familjen. De fyra kategorierna som framkom var: Förutsättningar i BVC-sjuksköterskans arbete, Ett familjefokuserat arbetssätt, BVC-sjuksköterskans förebyggande arbete samt Hinder och utmaningar i BVC-sjuksköterskans arbete.

    De BVC-sjuksköterskor som deltog beskrev önskan av att inte skuldbelägga föräldrarna och hur de försökte skapa förutsättningar för en livsstilsförändring för att kunna passa hela familjen. Ibland hade dock BVC-sjuksköterskorna svårt att utföra detta arbetet på grund av olika hinder. BVC-sjuksköterskorna upplevde att föräldrarna var det största hindret i arbetet med livsstilsförändringar hos familjen.

    Slutsats: BVC-sjuksköterskor behöver mer tid och kunskap inom området barnfetma, för att lättare kunna hjälpa föräldrarna så att familjen kan uppnå en livsstilsförändring, som i slutändan hjälper barnet att uppnå en hälsosammare kroppsvikt. 

  • 34.
    Bååth, Carina
    et al.
    Faculty of Health, Sciences and Technology, Department of Health Sciences, Karlstad University, Karlstad, Sweden; County Council of Värmland, Karlstad, Sweden .
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden .
    Gunningberg, Lena
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Surgery and Oncology Division, Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden .
    Muntlin Athlin, Åsa
    Uppsala University, Uppsala, Sweden; Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden; University of Adelaide, Adelaide, Australia; .
    Prevention of heel pressure ulcers among older patients - from ambulance care to hospital discharge: a multi-centre randomized controlled trial2016Ingår i: Applied Nursing Research, ISSN 0897-1897, E-ISSN 1532-8201, Vol. 30, s. 170-175Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to investigate the effect of an early intervention, a heel suspension device boot, on the incidence of heel pressure ulcers among older patients (aged 70 +). Background: Pressure ulcers are a global healthcare issue; furthermore, the heel is an exposed location. Research indicates that preventive nursing interventions starting during the ambulance care and used across the acute care delivery chain are seldom used. Methods: A multi-centre randomized control study design was used. Five ambulance stations, two emergency departments and 16 wards at two Swedish hospitals participated. Altogether, 183 patients were transferred by ambulance to the emergency department and were thereafter admitted to one of the participating wards. Results: Significantly fewer patients in the intervention group (n=15 of 103; 14.6%) than the control group (n=24 of 80; 30%) developed heel pressure ulcers during their hospital stay (p=0.017). Conclusions: Pressure ulcer prevention should start early in the acute care delivery chain to increase patient safety.

  • 35.
    Chienh, Robin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenheter inom nutritionsomvårdnad: En litteraturstudie med deskriptiv design2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Undernäring är vanligt bland äldre personer i Sverige. Tydliga riktlinjer finns på vilka insatser som bör göras men ändå är det få åtgärder som utförs. Detta visar ett tecken på bristfällig organisation och ledning, eller att kompetens saknas hos personal som utför nutritionsomvårdnaden.

    Syfte

    Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter inom nutritionsomvårdnad. Samt att beskriva artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod

    En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 10 vetenskapliga artiklar.

    Huvudresultat

    Sjuksköterskor hade begränsad kunskap och färdigheter inom nutritionsomvårdnad och kunde därför inte identifiera patienter som var undernärda. De var även motvilliga till att använda screening-instrument då det inte vet hur man gör. Stort ansvar ligger hos sjuksköterskan att utföra nutritionsomvårdnad som samtidigt måste prioritera andra uppgifter. Resultatet delades upp i tre delar som redovisas under rubrikerna, Otillräckligt kunskap, Attityd, Ansvar och prioriteringar.   

    Slutsats

    Studier visar att sjuksköterskor har bristande kunskap inom nutritionsomvårdnad och användning av screening-instrument för att identifiera undernärda patienter. Sjuksköterskan behöver mera utbildning inom nutritionsvård och hur man använder screening-instrument för att bättre kunna bemöta undernärda patienter.

  • 36.
    Dahlberg, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Åkerman, Marcus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Homosexuellas upplevelser av bemötande från vårdpersonal: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Homosexuella har historiskt sett en rad lagar som motsatte deras mänskliga rättigheter. I Sverige finns hälso– och sjukvårdslagen om rättvis vård, trots denna lag får inte alla samma vård. För en god omvårdnad av patienten behöver sjuksköterskan besitta en god kunskapsbas, detta då deras viktigaste område är omvårdnaden.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka homosexuellas erfarenheter av bemötande med vårdpersonal och beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.

     

    Metod: Den föreliggande studien var en litteraturstudie med deskriptiv design vilket baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar från sökmotorn MedLine och manuella sökningar.

     

    Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudien påvisade negativa samt positiva bemötanden av sjukvårdspersonal. De faktorer som påverkade hur mötet upplevdes var personalens attityder och kunskap inom området samt om de använde heteronormativa ordval i mötet. Majoriteten av inkluderade artiklarna tog upp deltagarnas ålder och inklusionskriterier. Den största andelen av deltagarna var kvinnor och nio av tolv

    studier utfördes i Europa.

     

    Slutsatser: Homosexuellas erfarenheter av bemötande med vårdpersonal har kartlagts i de inkluderade artiklarna, vilket visade att det bemötande patienterna fick kan bero på vårdpersonalens kunskap, attityder och värderingar. De homosexuella personerna beskrev både positiva och negativa upplevelser där heterosexuella antaganden, ordval och känslor av osäkerhet hade förekommit. Ökad kunskap och utbildning om frågor som berör homosexuella och deras upplevelser av mötet med sjukvården kan främja att den grundutbildade sjuksköterskan utvecklar en förmåga att ge ett mer invid anpassat och ett positivare bemötande till homosexuella personer.

  • 37.
    Dahlkvist, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    The Garden/Patio in Residential Care Facilities for Older People: Characteristics and the Users Perspectives2015Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Dahlkvist, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Health and Medicine, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Hartig, Terry
    Department of Psychology, Uppsala university, Uppsala, Sweden; Institute for Housing and Urban Research,Uppsala university, Uppsala, Sweden.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Högberg, Hans
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Skovdahl, Kirsti
    Faculty of Health Sciences, Buskerud and Vestfold university, Norway.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Garden greenery and the health of older people in residential care facilities: A multi-level cross-sectional study2016Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 9, s. 2065-2076Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS:

    To test the relationship between greenery in gardens at residential facilities for older people and the self-perceived health of residents, mediated by experiences of being away and fascination when in the garden and the frequency of visitation there. To examine how these indirect effects vary with the number of physical barriers to visiting the garden.

    BACKGROUND:

    Many older people in residential facilities suffer from complex health problems. Access to a green outdoor environment may enable psychological distance, engage effortless attention, encourage more frequent visitation and promote resident health.

    DESIGN:

    A multi-level, cross-sectional, correlational design.

    METHODS:

    Questionnaires were administered June-August, 2011 to convenience samples of residents at 72 facilities for older people with complex healthcare needs. One to 10 eligible residents were sampled during self-motivated garden visits at each facility (n = 290). They reported on their garden experiences and health. Facility staff reported on objective garden characteristics and barriers to access. A serial mediation model was tested with multiple linear regression analysis.

    RESULTS:

    The total indirect effect of greenery on self-perceived health was positive and significant. Garden greenery appears to affect health by enhancing a sense of being away, affording possibilities to experience the outdoor environment as interesting and encouraging visitation. Among residents in homes with multiple barriers, only fascination mediated the relationship between greenery and self-perceived health.

    CONCLUSION:

    Ample greenery in outdoor space at residential facilities for older people appears to promote experiences of being away and fascination, more frequent visitation and better health.

  • 39.
    Delin, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hammarlund, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Riskfaktorer för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom hos ungdomar: En deskriptiv litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Posttraumatiskt stressyndrom bör betraktas som en folkhälsosjukdom där diagnostisering och behandling behöver uppmärksammas. Ungdomar som överlevt livshotande händelser tenderar att återuppleva dessa traumatiska händelser och undviker att handskas med känslorna som uppkommer, vilket kan leda till psykiska besvär.

    Syfte

    Att undersöka riskfaktorer som finns för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom bland ungdomar samt undersöka vilka datainsamlingsmetoder de inkluderade artiklarna valt.

    Metod

    Deskriptiv design användes i litteraturstudien som inkluderar 13 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna PsycInfo och PubMed. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat identifierades och använda datainsamlingsmetoder sammanställdes.

    Huvudresultat

    Att vara utsatt för våld och traumatiska händelser såsom fysisk skada eller se någon lida/dö, vara tjej, äldre ungdom, utsatt för daglig stress, splittrad familj och sämre socialt stöd var riskfaktorer för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Tio av tretton artiklar hade kvantitativ ansats och använde frågeformulär för att få svar på vilka riskfaktorer det fanns. En artikel hade kvantitativ ansats men använde inte frågeformulär och två hade endast kvalitativ ansats i form av intervju som datainsamlingsmetod.

    Slutsats

    Denna litteraturstudie identifierade olika riskfaktorer som ligger till grund för utveckling av PTSD bland ungdomar. De vanligaste som återkom i nästan alla studier var att utsättas för våld, vara med om traumatiska händelser, vara tjej, sämre socialt stöd inom familj och skola, förlora en anhörig och vardagliga stressorer. Att som sjuksköterska och övrig vårdpersonal inneha denna kunskap kan bidra till att tidigare kunna identifiera ungdomar med PTSD samt anpassa omvårdnaden till denna grupp på bästa sätt.

  • 40.
    Devik A., Siri
    et al.
    Centre of Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway; Faculty of Nursing and Health Sciences, Nord University, Namsos, Norway.
    Olsen, Rose M.
    Faculty of Nursing and Health Sciences, Nord University, Namsos, Norway.
    Fiskvik, Inger Lise
    Centre for Development of Institutional and Home care Services in Nord-Trøndelag, Stjørdal, Norway.
    Halbostad, Terje
    Namsos Hospital, Hospital Pharmacy, Namsos, Norway.
    Lassen, Tone
    Apotek 1, Malvik, Norway.
    Kuzina, Natalia
    Department of Laboratory Medicine Children's and women's Health, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Centre of Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway.
    Varations in drug-related problems detected by multidisciplinary teams in Norwegian nursing homes and home nursing care2018Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 36, nr 3, s. 291-299Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    Traditionally, nursing homes have been associated with suboptimal drug therapy and drug-related problems (DRPs). In contrast, less is known about drug safety in homecare. The aim of this study was to describe and compare DRPs in older persons across two care settings: nursing homes and home nursing care.

    DESIGN:

    Cross-sectional study using descriptive and inferential statistics.

    SETTING:

    Nursing homes (n = 5) and home nursing care units (n = 8) across nine municipalities in the middle of Norway.

    PARTICIPANTS:

    Multidisciplinary medication reviews for 61 nursing home residents and 93 patients receiving home nursing care performed over the 2013-2014 period, were mapped and examined (N = 154).

    MAIN OUTCOME MEASURES:

    DRPs classified by a Norwegian Classification Tool.

    RESULTS:

    In all, 740 DRPs were detected in the total sample, 227 in nursing homes and 513 in home nursing care. DRPs were significantly higher among patients receiving home-based care (Mean =5.5) compared to patients in nursing homes (Mean =3.7, p = 0.002). Among the problem categories, the need for additional drug was most frequent in nursing homes (p = 0.001), while documentation discrepancies reached the highest numbers in patients receiving home nursing care (p = 0.000). Additionally, patients in home nursing care had more problems concerning adverse reactions (p = 0.060); however, this was not statistically significant. Differences in DRP categories leading to changes in the patients' medication lists were also discovered.

    CONCLUSIONS:

    The frequency of unclear documentation and adverse reactions found in the homecare setting is alarming. This is an important issue given the trend in aged care towards caring people in their own homes. Further research is warranted to explore how different care settings may influence the safety of pharmacotherapy for older persons.

    Key Points

    Drug related problems are a significant cause of concern among patients receiving home nursing care as well as for patients living in nursing homes. The findings of this study showed that:

    • Significantly more DRPs were detected among patients receiving home nursing care than patients living in nursing homes.
    • While patients living in nursing homes were often undermedicated, documentation discrepancies were more frequent in home nursing care.
    • DRP categories leading to changes on the medication lists differed between the settings.
  • 41.
    Diraoui, Fatima
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sääf, Lotten
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör det mellan 90 000 till 100 000 människor i Sverige, majoriteten av dessa vårdas palliativt. Den palliativa vården har främst fokus på symtomlindring och förbättring av patientens livskvalitet.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede samt att beskriva vilken datainsamlingsmetod som användes i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Studien baserades på 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökningar i databaserna PubMed och Cinahl.

    Huvudresultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att visa respekt för både patienten och deras närstående bidrog till en bättre relation samt ett ökat förtroende. Sjuksköterskor erfor att det palliativa vårdandet kunde vara psykiskt påfrestande men genom stöd från arbetsgivaren och kollegor kunde detta underlättas. Kraven från anhöriga på sjuksköterskan skapade en känsla av maktlöshet, stress och press. Sjuksköterskor från kirurgiska och onkologiska avdelningar erfor att det fanns en kunskapsbrist gällande den palliativa vården och kommunikation. Enligt sjuksköterskorna fungerade samarbetet med läkare dåligt vilket ledde till stress. Datainsamlingsmetoderna som de inkluderade artiklarna i studien var intervjuer och fokusgruppsintervjuer.

    Slutsatser: Sjuksköterskor beskrev en kunskapsbrist inom den palliativa vården samt svårigheter av att kommunicera med patienter och dess anhöriga. Genom att erbjuda utbildningar inom palliativ vård och kommunikation kan det bidra till att sjuksköterskan känner sig tryggare och kan växa i sin roll samt att samarbetet med läkare förbättras.

  • 42.
    Dolk, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Jonsson, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors attityd till inducerad abort: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnor i Sverige har rätt till fri abort fram till graviditetsvecka 18 om det ej

    medför risk för kvinnans liv. Vid abort efter vecka 18 krävs godkännande av socialstyrelsen.

    Lagen för abort är inte densamma i hela världen utan kan skilja sig mycket från land till land.

    Totalt uppskattas att cirka 45 miljoner aborter utförs årligen i världen, varav hälften beräknas

    vara illegala aborter.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityd till inducerad abort samt att

    beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.

    Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Artiklarna söktes i databaserna PubMed

    och Cinahl och resulterade i 14 artiklar som inkluderades i studien.

    Huvudresultat: Hos sjuksköterskor förekom både negativ och positiv attityd till inducerad

    abort. Negativ attityd yttrade sig genom bland annat livsåskådning och religiös tro samt vid

    upprepade aborter. I en del fall yttrade sig detta genom diskriminering av patienterna. Positiv

    attityd visade sig genom sjuksköterskornas övertygelse om kvinnans rätt till abort. En jämlik

    och icke dömande vård betonades. Sjuksköterskorna hade olika metoder för att kunna hantera

    situationen och utföra ett bra arbete utifrån patientens bästa.

    Slutsats: Sjuksköterskors attityd kan påverka kvinnornas upplevelse av vården i positiv eller

    negativ riktning. Med insyn i vilka attityder som förekommer hos de som jobbar med

    inducerad abort ges sjuksköterskor en chans att reflektera kring sin egen attityd.

  • 43.
    Ekholm, Arvid
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Yacob Ghebremicael, Seble
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Patientens erfarenheter av egenvård i samband med hjärtsvikt: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande sjukdom i den svenska befolkningen

    och även en vanlig orsak till sjukhusinläggning. Egenvård är en viktig del i

    behandlingen. Bristande egenvård kan vara en bidragande orsak till försämring vid

    hjärtsvikt vilket både kan leda till onödigt lidande för patienten och leda till stora

    kostnader för sjukvården.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård i

    samband med hjärtsvikt, samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna

    söktes via databaserna Pub Med. Artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats

    inkluderades. Resultatet analyserades genom att bearbeta artiklarna två tabeller och

    markera med färg och sammanställdes.

    Resultat: Resultatet i studien visar på att patienter med hjärtsvikt ofta lider av någon

    form av psykisk ohälsa. Patienter med hjärtsvikt har ofta goda kunskaper i egenvård.

    Dock medverkar depression eller annan form av psykisk ohälsa till minskad följsamhet i

    egenvård på grund av sänkt initiativförmåga.

    Slutsats: Att sjukdomen hjärtsvikt är multidimensionell och påverkar psyket negativt

    leder till minskad förmåga i att utföra egenvård. Familjestöd, patientutbildning och

    snabb respons från sjukvård har visat sig ha goda effekter på egenvård. Likaså bidrar en

    stark familj och god ekonomi till bättre egenvård.

  • 44.
    Eklund, Karolin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskornas erfarenheter och reflektioner av telefonrådgivning inom primärvården: en intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikationen är ett viktigt redskap för sjuksköterskor och inte minst vid telefonrådgivningen som utvecklats under de senaste årtiondena. Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter och reflektioner av telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Studien var av kvalitativ ansats med en deskriptiv design. Nio distriktssköterskor intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultat: Distriktssköterskorna ansåg telefonrådgivning som utmanande då det var många olika patienter, i olika åldrar och med olika vårdbehov som ringde telefonrådgivningen. Arbetet med telefonrådgivning beskrev informanterna som stimulerande då de via telefon hade möjlighet att hjälpa många patienter med enkla medel. Distriktssköterskorna upplevde även arbetet som stressigt vissa dagar. Distriktssköterskorna beskrev att bristen på visualisering i samband med att bedöma vårdbehovet hos patienten som det svåraste med telefonrådgivning. Flera svårigheter som distriktssköterskorna beskrev var att ställa rätt frågor samt svårigheterna med att hantera missnöjda patienter. Informanterna beskrev att de inte endast hade patientens önskemål att tillgodose utan även krav från hälsocentralen då det var brist på tider att boka samt att de fördelade arbetet på hälsocentralen via telefonrådgivningen. Informanterna beskrev arbetet med telefonrådgivning som betydelsefull då det var vägen in på hälsocentralen för patienterna. Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev arbetet med telefonrådgivning inom primärvården som utmanande och svårt med begränsade möjligheter att tillgodose allas behov. Distriktssköterskorna som arbetade med telefonrådgivning inom primärvården upplevde liknande svårigheter som sjuksköterskorna på call-centers. Det svåraste distriktssköterskorna upplevde med telefonrådgivning var att de inte fysiskt såg patienten. Distriktssköterskorna upplevde även telefonrådgivningen som betydelsefull och stimulerande. 

  • 45.
    Eklund, Rakel
    et al.
    Department of Health Care Sciences, Ersta Sköndal University College, Stockholm, Sweden.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    An integrative review of the literature on how eating disorders among adolescents affect the family as a system - complex structures and relational processes2016Ingår i: Mental Health Review Journal, ISSN 1361-9322, E-ISSN 2042-8758, Vol. 21, nr 3, s. 213-230Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The aim of this literature review is to describe how eating disorders among adolescents affect family relationships and the family’s daily living conditions and to describe the family’s experienced need for professional support.

    Design/methodology/approach

    An integrative literature review based on the method of Whittemore and Knafl (2005). 15 articles with both qualitative and quantitative approaches were reviewed.

    Findings

    The results are presented in two main themes: A disharmonic family and The need for input from healthcare professionals. The results are discussed using Callista Roy's adaptation model and the adaptive modes; Group Identity Mode, Role Function and Interdependence.

    Originality/value

    This review article will be of interest to clinical nurses and other professionals who encounter families to clarify how the relationships and roles change within the family. To our knowledge, no integrative review has paid attention to how the relational aspects of the family members, their social roles and role constructions within the family affect daily living.

  • 46.
    Ekman, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Stensson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Den psykologiska och sociala arbetsmiljön bland distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvård respektive hemsjukvård2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Primärvård och hemsjukvård skiljer sig åt organisatoriskt och ledningsmässigt vilket kan påverka verksamhet och arbetsuppgifter, detta kan i sin tur påverka den psykologiska och sociala arbetsmiljön för distriktsköterskor/sjuksköterskor. Syftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i den psykologiska och sociala arbetsmiljön hos distriktsköterskor/sjuksköterskor inom primärvården respektive hemsjukvården. Metoden var en kvantitativ jämförande tvärsnittsstudie med datainsamling via enkäten QPSNordic 34+. Enkäten administrerades till 159 utvalda deltagare inom primärvården och 148 utvalda deltagare inom hemsjukvården. Enkäten besvarades 39 distriktssköterskor/sjuksköterskor inom primärvården och 39 distriktsköterskor/sjuksköterskor inom hemsjukvården. Resultatet visade signifikanta skillnader i fyra av elva kategorier av den skattade psykologiska och sociala arbetsmiljön mellan primärvårdens distriktssköterskor/sjuksköterskor och hemsjukvårdens distriktssköterskor/sjuksköterskor. Skillnaderna fanns i ”arbetskrav”, ”kontroll i arbetet”, ”skicklighet i arbetet” och ”stress”. I samtliga av dessa fyra kategorier skattade primärvårdens deltagare sin psykologiska och sociala arbetsmiljö lägre jämfört med skattningen från hemsjukvårdens deltagare. Slutsatsen är att distriktsköterskor/sjuksköterskor inom primärvården skattar sin psykologiska och sociala arbetsmiljö lägre jämfört med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom hemsjukvård.

  • 47.
    Elemyr, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Ahlberg, Bertil
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenheter i vården av patienter med suicidalt beteende.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Suicidalt beteende även kallad suicidalitet är ett stort globalt hälsoproblem.Begreppet innefattar suicidtankar, suicidförsök och suicid. Var 40:e sekundavlider en människa på grund av suicidalitet någonstans på jorden.

    Syfte

    Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i vården av patienter med suicidalt beteende samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.

    Metod

    Föreliggande litteraturstudies resultat inkluderar 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien har en beskrivande design. Databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO.

    Huvudresultat

    Sjuksköterskorna erfar att omvårdnad av patienter med suicidalt beteende är en komplex situation. Erfarenheterna är att suicidalt beteende väcker känslor som chock besvikelse, frustration, skuld och stress hos sjuksköterskorna. Egna värderingar har en dömande inverkan på patienten. En osäkerhet i omvårdnaden av dessa patienter finns. Fysiska behov prioriteras därför före psykiska. Detta kan kopplas till brist på utbildning, stöd och resurser.

    Slutsatser

    Sjuksköterskors erfarenheter är betydelsefulla för att ge den suicidala patienten bästamöjliga omvårdnad. Sjuksköterskor bör ha en icke dömande inställning och ett holistiskt förhållningssätt. Föreliggande studie vill bidra till en samlad bild av sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Detta för att belysa det stöd och utbildning som sjuksköterskan behöver för att möta patienten professionellt. Men även för att belysa vikten av förståelse och betydelsen av rätt omvårdnad.

  • 48.
    Engstrand, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Nilsson, Linnéa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att arbeta som sjuksköterska2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: cirka 5000 sjuksköterskor examineras varje år i Sverige. En sjuksköterska har många arbetsuppgifter utöver vården runt patienten. Som person skall sjuksköterskan vara respektfull och visa medkänsla. Erfarna sjuksköterskor ansåg att nyutexaminerade sjuksköterskor saknade den kunskap som krävdes för att självständigt utöva yrket. De erfarna sjuksköterskorna kände sig ansvariga över de nyutexaminerade sjuksköterskorna och uttryckte att de bland annat på grund av detta upplevde trötthet och utmattning.Syfte: att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att arbeta som sjuksköterska samt granska de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.Metod: en litteraturstudie med en beskrivande design. De elva vetenskapliga artiklarna som inkluderades i studien var av kvantitativ, kvalitativ och mixad ansats. Artiklarna söktes fram i databasen PubMed.Huvudresultat: nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att en bra handledning främjade kunskapsutvecklingen men att flera faktorer påverkade självförtroendet negativt i yrkesrollen; bland annat bristen på klinisk erfarenhet. Upplevelser av hierarki och mobbning beskrevs samt att situationer som innebar att kommunicera ledde till upplevelser av stress. Att nyutexaminerade sjuksköterskor funderade på att säga upp sig från sitt arbete berodde bland annat på att de kände sig inkompetenta och att de hade svårt att slappna av på fritiden.Slutsats: nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde de första yrkesverksamma åren som psykiskt krävande och utmattande på grund av bland annat bristen på klinisk erfarenhet och upplevelser av mobbning. En bra handledare främjade kunskapsutvecklingen och bidrog till en bättre upplevelse. Ökad förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser är av nytta för både erfarna sjuksköterskor och för verksamheten så de kan förbättra arbetsmiljön för de nyutexaminerade sjuksköterskorna.

  • 49.
    Engström, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden; Nursing Department, Medicine and Health College, Lishui University, China .
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Faculty of Health Education, Stord/Haugesund University College, Norway.
    Ugland Vae, Karen Johanne
    Faculty of Health Education, Stord/Haugesund University College, Norway.
    Mårtensson, Gunilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Nursing students' perceptions of using the Clinical Education Assessment tool AssCE and their overall perceptions of the clinical learning environment: a cross-sectional correlational study2017Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 51, s. 63-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Clinical education is a vital part of nursing students' learning; the importance of assessment tools and feedback in stimulating student learning has been stressed, but this needs to be studied in more detail.

    Objectives

    To examine relationships between nursing students' perceptions of using an Assessment tool in Clinical Education (AssCE) during their mid-course discussion and final assessment, the content discussed during these meetings between the student, preceptor and nurse teacher and the students' overall perception of the clinical learning environment.

    Design

    A cross-sectional, correlational design was used.

    Setting and Participants

    A convenience sample of 110 nursing students from one Norwegian university college with two campuses.

    Methods

    Data were collected with self-developed questionnaires and analysed using logistic regression with SPSS and the PROCESS macro for mediation analysis.

    Results

    There was a positive relationship between nursing students' perceptions of using the assessment tool AssCE and their overall perception of the clinical learning environment. This relationship was, in turn, mediated by the content discussed during the formative mid-course discussion and summative final assessment.

    Conclusions

    Our conclusion is that the assessment tool AssCE supported students' clinical learning and that this relationship, in turn, was mediated by the degree to which the conversation during the assessment meeting focused on the student's knowledge, skills and professional judgement.

  • 50.
    Engström, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Westerberg Jacobson, Josefin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Mårtensson, Gunilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala University and University Hospital, Uppsala, Sweden.
    Staff assessment of structural empowerment and ability to work according to evidence-based practice in mental health care2015Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 23, nr 6, s. 765-774Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To study associations between staff members' self-rated structural empowerment in mental health care, organisational type, and the ability and willingness to work according to evidence-based practice.

    Method: Questionnaire data were collected from 253 mental health staff members.

    Result: Multivariate logistic regressions analyses revealed that participants who scored higher on opportunity (OR 2.5) and were employed by the county council (OR 1.9) vs. the municipality were more likely to report high evidence-based practice ability. A generalised estimating equation taking into account unknown correlations within units found opportunity and resources to be significant predictors of evidence-based practice ability. Regarding evidence-based willingness, increased odds were found for higher scores of opportunity (OR 2.2) and being employed by the county council (OR 2.9). The generalised estimating equation also found resources to be a significant predictor of evidence-based willingness. In both organisations, the values for empowerment were moderate.

    Conclusion: Structural conditions such as access to opportunities and resources are important for creating supporting structures for practice to be evidence-based. Implications for nursing management: Our results emphasise the managers' essential role in creating empowering structures, and especially access to opportunities and resources, for their staff to carry out evidence-based practice.

123456 1 - 50 av 286
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf